tisdag 7 december 2010

"Besked"

En nästan-diagnos har jag fått. MS. Och man får väl trösta sig med att bokstavsdiagnoser är jävligt poppis för tillfället. Alltså MS med god prognos eftersom debuten kom sent. Har man lite tur får man bara ett skov. Jag får återkomma senare för nu är jag trött.

Men vi firar lite nu, Närbo och jag, för att det inte var nån tumör, det gör vi.

21 kommentarer:

livet just nu sa...

Åh vännen! Så förfärligt men ändå lite positivt. Jag var orolig för andra bosktavskombinationer...
Be Närbo ge dig en kram från mig. En riktigt ordentlig en!!!

Anonym sa...

Jag förstår att det känns bra att få besked om orsaken men förstår att det ändå är ett tungt besked. En nära bekant till mig fick samma diagnos för sju år sedan och har efter det skovet hon hade då klarat sig ifrån nya skov så....jag tror på att det inte återkommer. Det finns trots allt ljus i mörkret.

Många kramar
Eva E

strandskatan sa...

Å nej,.. det var inte ett roligt besked. Men som "livet just nu" säger om andra bokstavskombinationer ... det hade kanske varit ändå värre !
Var vid gott mod kära bloggvän !
Håll om varandra !
Kram från mig
Laila

Anna-Charlotta Hellner sa...

Massor med styrkekramar ifrån mig, Tage & Jamie! Vi tänker på dig!

Ivana sa...

Skönt ändå att få en diagnos även om man förmodligen gärna hade sluppit ha en sjukdom överhuvudtaget. Men visst tusan är bokstavsdiagnoser jäkligt poppis så congrats. :)

Anjo sa...

Tråkigt, men det är som du säger - ändå mycket skönare än att få ett helt annat besked.

Hoppas det är så milt det bara kan bli.

Allt gott
Anjo

Anonym sa...

Massor av kramar. Vi pratar om dig mest varje dag och hoppas att du snart känner dig bättre. Tycker att det låter som om du är vid gott mod trots allt.
Saknar dig!
Christine

Markattan sa...

Vilken tur att det finns bloggvänner också, en sådan här gång.
Vi hörs ikväll.

Markattan, ledsen

Cina sa...

Rara "hemska tvilling"! Har man tur blir det inget mera. Jag hoppas på det! Skönt ändå att veta, då kan man ju bearbeta och göra upp strategier om det behövs. Förstår att ni firar ändå. Absolut! Vila dig nu! Varm kram!

Anonym sa...

Hoppas att du har tur, att detta är första och sista skovet... så klart att det är!!!!
Fira nu och vila dig sen.
Skickar många kramar till dig och din Närbo.
/Småländskan

Dehäreja sa...

Heeeej....

Hmmm. MS. Att gå i ovisshet är satans tufft och naturligtvis är även visshet och insikt ett tungt lass att bära. Speciellt innan man någorlunda har förlikat sig med tanken! Men man vet i alla fall på ett ungefär vad man har att fajtas emot! Och du ÄR ju en riktig fighter...
Man brukar dessutom så småningom bli lite av en expert på sin egen sjukdom!

Det där ni firar med ser vääääldigt smarrigt ut hörrödu;)

Kramar till tusen<3

Cici sa...

Naturligtvis hade jag hoppats att det inte skulle vara någon bokstavskombination alls, men när det ändå blev det och möjligheten finns att man kan klara sig med ett enda skov, så hoppas jag att det här är den enda gången.

Anonym sa...

Har tänkt på dig hela dagen kära lilla syster! Ett så tungt besked. Men vad jag kan se på nätet så finns mycket bra bromsmediciner idag... och att forskningen går framåt hela tiden. Hoppas vi alla systrar kan ses snart igen, vi behöver varann nu känns det som. Glada skratt, varma omtankar och mycket god mat och gott därtill att dricka. Hjärterum finns ju gott om, det vet du. Och stjärterum, ja det har ju blivit allt större i och med Markattans torp-kap här i environgerna.

Kramar dig i tanken!

Agneta

PS Elisabeth ringde just från jobbet och ville höra om jag visste nåt. Hon hälsar också DS

Osloskånskan sa...

Sen debut är bra, och bromsmediciner som gör sitt, detta kommer att gå bra.

Mjuk klapp på kinden, vännen.

Fasching sa...

Trist som fan, men som sagt, det kunde ju faktiskt ha varit värre. En klen tröst, men ändå.

Kram, kram!

nillas liv på pinnen sa...

Skönt att det inte var en tumör är ändå min spontana reaktion...
Men tråkigt att det var MS. =(
Jag hoppas innerligt, som de andra här, att du inte kommer märka så mycket av det.

Marianne sa...

Många varma tankar och förhoppning om att det stannar vid detta enda skov. Jag instämmer med alla de ovanstående // Marianne

Ännelaij sa...

Håller med de flesta härinne.
Tråkigt besked, inte kul alls.
Men självklart så är det en tröst i ledsamheten att det kan vara så att du bara får ett skov.

Tänker på dig
Kram

Nemo sa...

Varma tankar och hopp om allt gott till dig

Pillargontanten sa...

Att få besked, är ju bättre än att gå i ovisshet!
Kramar om :)

furman sa...

Nä. Men nä. Usch. Kramar dig, känner du?