onsdag 30 juni 2010

Nu är vi på gång

Alldeles nyss sattes borren i marken och nu är det spännande.
Frågan är om vi går djupare än grannen, där borrade han 85 meter.
Det vore ju roligt om vi "vann" tävlingen med ett mindre borrdjup än dem ;)

Nåväl, huvudsaken är att vi får vatten.

Gräsmattan tog nog inte så mycket stryk av att ta hit borrmaskinen men att passa in den gjorde spår och sår. Det lär gå att lägga igen utan större bekymmer.

tisdag 29 juni 2010

Årets premiär*

22 grader varmt i vatten och sommarens varmaste dag här i trakten betyder att bikinin letas fram. Och så hemskt skönt som det var att nedsänka sin kropp i svalt vatten. Det är nåt särskilt med insjöbad. Så speciellt tycker jag att det är att varje badsäsong inleds med tanken att "så här kan jag börja varje dag". Ha, det brukar ju inte bli så väldigt mycket med det där. I den här sjön är det rätt äcklig (eller sytlig som vi sa hemma i Borås) botten men nu har vi skruvat ihop en bryggstege så kanske kan jag överkomma den där känslan som gör att jag hoppar över det ljuvliga morgondoppet.

I morgon blir det i så fall en smula senare än väldigt tidigt morgondopp eftersom jag är "tvungen" att vara ledig. Jag ska ju vara hemma och övervaka brunnsborrningen. Sånt viktigt kan inte lämnas vind för våg utan att någon styr upp det hela och någon är jag. Japp, så får det bli!

* Närbo badar inte om det är under 25 grader varmt i vattnet. Hans premiär återstår alltså.

måndag 28 juni 2010

Vattensjukt


När vi kom hem idag stod det här ekipaget utanför.

Nu ska det minsann bli brunnsborrning. Först hos grannen men på onsdag hos oss.
Härligt!
Sen ska det förstås grävas för ledning in i huset och installeras diverse pumpar och elgrunkor och sånt...så vi lär väl inte dricka vatten från egen brunn på onsdagkväll...men det är på gång, det är verkligen på gång.

Å så spännande!

söndag 27 juni 2010

Denna dagen - ett liv

Massor har blivit gjort och en hel del ogjort.
Men middag på altanen i sol sitter fint.
Eftermiddagskaffet intogs på tunet, i solen med det egenhändigt gjutna lilla bordet att ställa kaffekoppen på. Och inte var det mitt fel att Närbo tog sig för med att sätta i halsen just som han skulle nysa och glasögon for all världens väg, kaffet rann ut på nya tidningen och gubben själv höll på att kvävas. Jag stod ju vid bilen och höll på med regelnedplockning.

Mätt temperatur i badsjön - 18 grader.
Luktat på vita syrener - gott.
Varit upp till kallkällan - tomt i tunnan, numera rinner det friskt igen.
Fynd på Ikea - 1. 6 meter impregnerat gul-vitrandigt tyg som ska bli vindskydd.
Nybyggd, temporär klädförvaring i sovrummet - 1.
Fråga - 1. Nämligen; Är det lag på att ha ett par byxor för varje dag i månaden?

Förstår ni hur mycket jag behöver sova efter den här dagen? Godnatt!

lördag 26 juni 2010

Fint besök

Så var det dags för återinvigning av Sixtinska kapellet och trots plakat vid vägen, annons i den lokala tidningen och en puff i radions evenemangsprogram så blev uppslutningen minst sagt mager. Men viktigaste gästen dök faktiskt upp!



Sixten på väg in.




Somliga vill ha bästa platsen!




Sorken Sixten (till vänster) och Illern Göran (till höger) skålar för den fantastiska inredaren! (Klicka på bilden för större format)




Hedersgästen och inredaren! (som borde bytt skorta till något mer enfärgat.)



I och med detta avslutar vi serien om renovering av Sixtinska kapellet.

Men omdelbart tar nu redogörelsen om Närbos och Den hemska tvillingens altanbygge vid. Bloggredaktören lämnar inte sina läsare i sticket inte. Redan nu, som en trailer, visar vi första bilden på det som ska bli ytterligare en njutarplats! Men som för tillfället är mer av en gjutarplats. (Humor mina vänner, humor!)




Bärlinor!

fredag 25 juni 2010

... midsommar på er!

Punkterna i rubriken representerar ett valfritt ord som det bäst passar.
Så vill du ha en glad, en trevlig, en lugn, en rolig, en fartfylld midsommarafton...eller något annat i midsommarväg, så är det just det jag önskar dig.

Själv tänker jag ha en afton i lugn och ro. Potatisen står på spisen, sill och matjes på bordet ihop med lite lax, hårdbröd, gräddfil och gräslök, öl och nubbe.

Men, återinvigning av Sixtinska kapellet får anstå till annan dag då Närbo dras med sin vanliga ledig-dag-migrän. Att dricka bubbel med glädje är ingen höjdare då heller. Vi får se om det blir nån öl och nubbe för hans del.

Ha det gott!

onsdag 23 juni 2010

Stugkärlek och annan kärlek

Ikväll är det så vackert här, solen som går ner bakom bergskammen på andra sidan sjön, samma sjö kav lugn, grönskan så där grön så att det nästan gör ont i ögonen. Ängen full med blommor, hundkex, smörblommor, rallarros. Humlor som drucket rumlar runt bland rikedomarna och två kattor som verkar helt vimsiga i pottan av alla dofter, prassel och möjliga jaktstunder.

Närbo och jag har ägnat oss åt riktningsarbete. Bärlinorna till altanen i "smutten" är fastsatta i lod och våg efter konstens alla regler. Vi har spikat och sågat, mätt och måttat, blandat betong och gjutit. Och jag har njutit.

För aldrig är livet så nära och verkligt som när jag får vara med den jag älskar och jobba tillsammans. Och när allt som jag skrev om ovan ramar in tavlan då älskar jag livet och Närbo och stugan och alltihop så att jag knappt vet hur alla känslor ska få plats. Inte ens myggornas anfall förmådde att irritera mig för jag har varit på Apoteket och inhandlat allergitabletter som snabbt som attan dödar allt vad klåda heter.

tisdag 22 juni 2010

Paragrafryttare in absurdum

Men kan det inte få gå en enda jävla dag utan att det här landet ger en hjärnblödning och stora skamrosor på kinderna?
Vi lever i ett av de mest utvecklade och förmögna länder i världen oavsett det faktum att den nuvarande regeringen gör vad den kan för att försätta folk i utanförskap. Men utvisar flyktingbarn till länder där man behandlar dessa barn som amöbor, det gör vi.
Med stöd av Dublinkonventionen skickar vi iväg folk till andra länder i Europa eftersom det var dit de kom först och det är i dessa länder de ska söka asyl i.
Malta har varit omdiskuterat under senare tid där frivilligorganisationer kan vittna om hur illa de här barnen behandlas.
Nu är det fallet Nima, en 14-årig flicka från Somalia som stack till Italien för att försörja sin mamma och 6 småsyskon. Hon blev utslängd på gatan från det hem där hon bodde, slog sig i lag med en man och blev gravid. Han stack och hon sökte sig till Sverige. Denna flicka ska nu skickas tillbaka till Italien, det land som inte ens behandlar sina egna medborgare som fullvärdiga människor. Samma Italien som utsätter romer för diskriminering och utstötning i rena raskravaller.
Jo, men dit ska hon enligt Migrationsöverdomstolen eftersom det är överenskommelsen mellan EU-länderna.

Och Sverige, det naiva landet i norr använder argument som att vi måste följa förordningar och överenskommelser. Vi måste visa tilltro till de andra EU-ländernas flyktingmottagning. Jo men det är ju naturligtvis viktigare än att en 14-årig ensam, gravid flicka får en trygg tillvaro. Självklart...Att jag inte förstår det...

Herrejävlar vad jag skäms över mitt land idag.

måndag 21 juni 2010

Listigt

Nu är det klart (så när som på ny matta, men jag har inte hittat rätt färg än)! Mitt utedass är färdigt och här kommer nu slutbilderna!

Observera "guldtronen" samt den lilla pallen som fått guldöverdrag. Markattan efterlyste just en guldsits och så fick det bli.


Lister har målats och satts på plats.


Och så en bonusbild över den oerhört lugna sjön ikväll

söndag 20 juni 2010

Imponerad igen

Trots att jag egentligen struntar i kungahuset, prinsessbröllop och sånt så satt jag här under barnvakteriet och kollade in gäster som anlände, vigseln och bröllopskortegen genom stan. Och allt var vackert, vädret visade sig från sin mest rojalistiska sida genom att låta solen skina mest hela dagen.
Och visst var det fina blomsterarrangemang och en vacker brudklänning. Diadem och tiaror, halsband och örhängen strålade ikapp med solen. Hästarna skötte sig fint liksom publiken.

Men såg ni Säpovakterna? Såg ni brudföljets livvakter? Det är ju en sak att jogga 7 kilometer i solen, den kan man säker överleva. Men att göra det i kostym och med finaste gåbortsskorna, det kräver sin man eller kvinna. Och att samtidigt klara av att ha koll på eventuella hot längs vägen! Va? Det var bara när de befann sig i innerkurva som de kunde kosta på sig att gå en stund.

Note to self; Sök aldrig jobb på Säpo!

Annat som imponerade var herrarna Westling, både far och son. Och Olle har väl viss vana av att tala inför större församlingar och så har han ju åldern inne för att inte vara alltför nervös för att göra bort sig. Men hans tal vid middagen var fint. För att inte tala om Prins Daniel finfina tal till sin maka. Det tycker jag att han gjorde för himla bra, långt mycket bättre än kungen som ändå har så lång vana.

Note to self; Tacka inte ja, om Carl-Philip eller annan tronarvinge får för sig att fria. Nog för att jag kan prata inför stora församlingar men där går nog gränsen.


Fast jag kan inte sluta förundra mig över att den här stajlingen som hovet ägnat sig åt när det gäller den forna gymägaren. Nog såg killen bättre ut i kepa och halvlångt hår. I den här stilen ser han inte ut att vara på riktig och det tycker jag är synd.

Själv håller jag på med sista stajlandet av utedasset och det blir en "rojal shabby chic". Tjusigt värre! Fast det där med att få till snygga hörn på listerna....Ah, det blev en hemskatvillingenlösning på det problemet.

lördag 19 juni 2010

Från klarhet till klarhet

Apropå mitt inlägg om Maud Olofssons tuggummituggande på gårdagens konsert för brudparet...När Måddan inträdde i Rikssalen tar hon fram mobilen för att fotografera bordsdekorationerna!

Men snälla Maud, har du ingen som helst hyfs och kan du inget om vett och etikett?
Min bild av Maud har förstärkts, ingen stil, ingen finess, ingen elegans.

Jag hoppas verkligen att Carl Bildt som stod bredvid Måddan sa till henne.

Takterna sitter i

Mormor är barnvakt och mor och moster har dragit sin kos. Närbo är ute på gemensam städdag bland sommarstugeägarna (och vilken uppslutning, av 8 möjliga kom 4 stycken och en är alltså barnvakt.)

Nåväl, lilla Alva ligger ute i vagnen och sover och jag har diskat, bäddat undan och dammsugit. När lillskruttan är ledsen börjar jag genast att gunga henne och maten är på värmning på en sekund. Tänk va, jag tror att det ligger i generna det här att värna om en liten nykommen människa. Eller är det så att erfarenheter sen 25 år tillbaka vaknar till liv så fort man ser en liten en?

Oavsett så kommer vi bra överens men i vanlig ordning är det Närbo som kammar hem flest poäng. Han har tagit sig för med att kalla den lilla ordningen för Karlsson med en lustig röst och då skrattar Alva så att hon kiknar. Sån framgång har inte en gammal tråkig mormor, hon får allt nöja sig med att svara för den omedelbara överlevnaden och sömnen. Sämre uppdrag kan man ha!

fredag 18 juni 2010

Prominenta gäster

Sitter här och glor på bröllopsfesten och undrar hur det står till med Maudan, Maud Olofsson. Människan sitter där och tuggar tuggummi som värsta fjortisen! VA? Och i nästa scen där man zoomar in herrskapet Olofsson har hon slutat tjaggla men nu är det herr Olofsson som tuggar så käkarna ser ut att gå ur led!
Men nån stil får det väl ändå vara.

Det tycker åtminstone Alva och jag när vi sitter här och tittar storögt på alla juveler och galamunderingar.
Alva är min egen prominenta gäst och ingen såg jag hellre här än min egen lilla prinsessa!

onsdag 16 juni 2010

Å herregud

Att ha tv är i en del fall rätt frustrerande. Jag tittar på Arga snickaren på femman. Men snälla nån, vad är det för människor?
Dagens huvudpersoner, Matilda och Nenad...Varför lever de ihop? Hur kan någon ha så dålig självinsikt som denna kvinna? Och hur kan någon vara så förbannad lat?

Om de la ner energin på att jobba istället för att gnälla skulle de ha en fix och färdig lägenhet, en helt fantastisk boning. Jag antar att det är lättare att gnöla på varandra och påpeka varandras brister istället för att ändra på sina egna.

Jag blir inte arg, bara trött. Och så känner jag en enorm tacksamhet över att Närbo och jag sällan eller aldrig bråkar. Eftersom han är "händer aldrig" och jag är "fort och fel" så har vi lärt oss att lyssna på varandra, fråga när vi inte begriper, föra fram egna idéer och jämka tills vi är överens. Det handlar inte om kompromisser utan om att tillsammans, med våra enskilda styrkor komma fram till bästa lösningen. På resan har vi lärt oss att läsa av varandra, när det blir för mycket, när orken inte räcker och backa undan för att inte skapa bråk.
Fördelarna är uppenbara och framförallt så händer saker och det blir rätt! För hans "händer aldrig" innebär att vi drar ner mitt tempo och hinner tänka efter och mitt "fort och fel" leder till att saker och ting faktiskt blir gjorda och att det ligger lite eftertanke bakom.

Vilken skön kombo!

måndag 14 juni 2010

Informationsbehov

Kan någon snäll människa upplysa mig om var i Sundsvall man kan köpa betongen
Finja 440?

Jag är i stort behov av just den sorten så hjälp en hemsk tvilling nu va!

lördag 12 juni 2010

Helt osannolikt

Nu ska vi se, det har hitills spelats fyra matcher i fotbolls-VM.
Jag har sett alla fyra matcherna. Jag hejade på Sydafrika mot Mexico i öppningsmatchen. Det hjälpte inte.
Sen var det Frankrike mot Uruguay, där orkade jag inte engagera mig i något lag alls och så blev det ju 0-0. Idag har vi sett Sydkorea klå Grekland och nu vinner Argentina över Nigeria med 1-0.

Om det gått att spela på att jag skulle se alla fyra första matcher och nån satsat en slant på det hade haft en redig slant i näven nu.

Sponsor sökes :)


Provost visade sig vara hårvårdsprodukter och uttalas Pråvå. Inte alls reklam för ny ost som man kan provsmaka på särskilt utvalda butiker. Borde ju jag fattat direkt, jag som läst franska. Men första gången jag såg reklamen hade jag inget ljud på utan läste bara namnet Provost. Men sen har jag även hört reklamen och undrar vad i hela friden "Tillgängligt pris" är för något. Jag antar att det betyder att något är prisvärt eller billigt men jag har aldrigt hört "synonymen" tillgängligt.
Har man översatt affordable (överkomligt) till tillgängligt? Jag blir inte klok på det och kommer därför inte att skaffa hem några pråvå-produkter och sen må Franck vara hela världens bästa hårfixare.

"Reklam" som gör mig mer köpvillig är den här träningsformen. Zumba fitness! Ser väldigt roligt ut men jag undrar hur många 20-minuterspass man behöver för att "se resultat" som det sägs i reklamen. Och det är visst inte bara jag som lockas av just den här reklamen! Känner mig i rätt gott sällskap ;)Fast jag är för snål för att lägga ner 600 spänn på något som jag inte vet om jag kommer att använda. Kanske ska söka en sponsor? Och vem vet hur det skulle sluta? Kanske med ett maraton ihop med Nemo? Nä, det kommer inte att hända, mina knän och höfter skulle dö efter 2 km.
Men det skulle vara fullständigt hysteriskt roligt att dra med sig Närbo i den här träningsformen, frågan är bara om golvet här i stugan skulle hålla för avancerade hopp- och lekövningar.

torsdag 10 juni 2010

Imponerad

Jag är en sån där människa som ständigt blir imponerad över teknikens utveckling. Att man utan större ljudfördröjning kan prata med folk i Amerika eller where ever på jordens yta är fortfarande en sak som kan göra mig förstummad. Vilket i sammanhanget är lite dumt med tanke på att jag trots teknik inte hörs då!
Och att man med hjälp av dagens teknik får in diverse kanaler mitt i skogen är helt osannolikt. Men så är det faktiskt, jag har tvn på medan jag gör lite granskningsjobb.

Och jo, det är trevligt med tv, det är det.
Fast godiset var rätt onödigt!

onsdag 9 juni 2010

Tyst

Har inget vettigt att skriva så jag håller tyst.
Meddelas endast på detta sätt.

Återkommer i morgon sen installatören varit här och fixat tv-n. Sen jädrar kan det där VM:et när helst det behagar.

Notering till mig; Köp hem en fuskarpåse med smågodis för tv-premiären.

tisdag 8 juni 2010

Bollen är rund...eller död!

Det är femte sommaren vi har förmånen att ha en stuga. (Eller ja, Närbo har en stuga och jag har förmånen att få vara här om man säger så.) Och vi har ju som bekant ingen tv. Först förra sommaren kom ett mobilt bredband i huset eftersom jag skaffade mig en bärbar dator och inte kan leva utan att läsa en massa bloggar och upplysa internetvärlden om mina tomatodlingar.

På fredag börjar fotbolls-VM, eller vad vet jag, det kan börja på torsdag eller lördag eller nästa år, har ingen aning. Men det sägs alltså att det inom kort stundar nåt världsmästerskap i bollsparkning. Om jag fattat saken rätt så går 22 män, fördelade på två lag, i korta byxor och långa strumpor ut på en gräsplan och slåss om en boll. Bollen ska skickas in i en nätbeklädd bur och det lag som lyckas få in den där bollen i nätet har nätat. Nätar man får man poäng. Flest poäng vinner. Ja sen är det något med offside och hörnor och domare också...men det är så avancerat att jag somnar direkt!

Nåväl, Närbo han tycker att det där ska bli skoj. Nu är ju inte han med i något lag som ska slåss om den där bollen men han tycker om att titta på när andra spelar. Enligt mig är det som att hellre glo på porrfilm än att hångla upp sin partner i brygga men i denna fråga har jag ingen talan. (Fotbollsfrågan alltså, när det gäller sex får jag va med och bestämma om det ska bli hemmaporr eller filmporr, fram till nu har det alltid blivit hemmaporr! Men sånt kan ju ändras.)

Tycker ni möjligen att jag ska komma till sak? Kejrå!
Närbo tycker alltså att det här ska bli lajbans värre och därför kommer tv-installatören på torsdag. Inte för att de ska sparka boll utan för att vi (läs Närbo) ska kunna glo på spektaklet. När slutar VM?

måndag 7 juni 2010

Konstraster

Nu har jag fullt upp, fullt upp med roligt! På jobbet!
Och det är så skönt att ha saker att lära sig, saker att fixa, saker att göra.
Jämfört med för bara några veckor sedan då det var noll, noll och åter noll ting att ta itu med. När man haft det så ett tag känner mig sig som något katten släpat in och jag vill inte dit igen.

Att jag sen har två bra personer som lär mig sina arbetsuppgifter gör ju det hela ännu bättre. På förmiddagarna sitter jag med Lasse och det är en skön gosse. Och född pedagog. För varje liten sak jag gör ihop med honom känner jag mig som nobelpristagare och det är inte för att jag är så inihelvete smart (även om jag ju förstås är det också) utan för att han får mig att känna mig som en sådan. Efter lunch är det dags att jobba med Eva och lära mig hennes grejer och vi fnissar och har oss så folk tror väl att vi ingen nytta gör, men det gör vi, mitt i allt skojande.

Under Evas och Lasses semestrar ska jag ta hand om deras sysslor. Sen ska jag vara ledig själv och vad som händer i höst har jag ingen aning om men just nu vet jag iallafall och det är väldigt, väldigt gott.

söndag 6 juni 2010

Kroppen är ganska mör men vi lever åtminstone

Det här med att skaffa sin egen täppa att odla är välgörande på många sätt. Det finns visst vetenskapliga belägg för att pulsen, blodtrycket och adrenalinhalterna sjunker när man har en trädgård i närheten. Och jag kan bara bekräfta att jag mår bättre här i stugan än i stadens puls. Inte mår jag så dåligt där heller men här blir det ett annat tempo, en annan lunk som gör mig gott.

Men, det sliter på kroppen, eller sliter är väl kanske att ta i. Men efter den där lilla fixningen på utedasset värker ena knät, jag antar att det beror på de många turerna fram och tillbaka mellan uthus och "kapellet", i trapp dessutom.
Idag har vi ägnat oss åt att riva trallen på farstubron då vi ska anlägga altan runt om den och tänker byta ut trallen som finns. Man får ha i åtanke att vi är glada amatörer och att han som byggde var lika glad amatör han. Det blir lite som det blir då. Och det tar som sagt på kroppen men det är väl förmodligen av godo i det långa loppet.

När det är klart blir det bra...men det är många dagar och kvällar dit. Ett faktum som myggorna kommer att uppskatta.

Vi gjorde en upptäckt när vi rev och slet, småbebisar som väl blivit övergivna av sin mor. Söta som små grisar men de lär vara musungar.

6 stycken mumifierade muskroppar.

lördag 5 juni 2010

Två dagar sent

Hade tänkt bli klar med utedassrenoveringen i torsdags men nacken sa ifrån.
Nu är det klart! Eller ja, några småjusteringar så som snygga lister i taket, nån liten prydnad på nya hyllan, ny sopborste och ett tidningsställ. Mattan återstår också då det inte var rätt färg på den jag hittade. Möjligen får jag ompröva beslutet att ha röd matta och kanske välja den blå istället.

Nåväl, här är bilderna som utlovat, en del suddiga men batteriet klarade inte mer så det får duga. Och det blev heller ingen bild i lite mer helperspektiv beroende på kraftiga vindar som slog igen dörren hela tiden. Och en grön dörr är ju inte mycket att fota.


Titta på den fina lyktan!


Och den fina gröna lyktan!


Utedass tarva kungligheter!


Och en till! Köpte dem i par så det går ju inte att dela på dem. Men vilka är de???


Efter uträttat behov tvättar man tassarna i invändigt förzinkad kopparbytta! Fint ska det vara se. Torkar sig efter tvätt gör man på finaste linne!


Spegel, spegel på väggen där, säg vem som vackraste utedasset i världen har...(Ja men förlåt för obefintligt rim ;)


Jo visst skulle det vara en mer ståndsmässig sittanordning men man får lov att tänka på värmen också! Här behöver man inte frysa ett dugg, det blir varmt på en gång....utom när det blåser kalla vindar från sjön för då får man sig vindpustar i aktern som heter duga*. Man kanske kan åka på blås-katarr???


På den här lilla hyllan hade jag tänkt att ha ena lyktan men det blev bättre att ställa dem på fjölen. Nu är frågan vad jag ska ställa där istället. Idéer någon?
Under hyllan ska det upp en tidningshållare!

*Upplysningsvis och för att förekomma så kallade "kvicka kommentarer" vill jag bara meddela att det är blåsten som heter duga, inte aktern. Visserligen anser en del att även den duger men det är en helt annan historia! Jag hade kunnat skriva om meningen men nåt roligt ska väl även ni ha en lördagskväll så det får kvarstå!

Nu ska jag ut och hjälpa Negerbudda/Närbo med regeljobb inför kommande altanbygge!

Det här med respekt del 3

Jag har under den senaste veckan lyssnat på en del av den rapportering som P1´s program Kaliber gjort om Ungdomshemmen. Efter vad jag förstått är de ungdomar som "vårdas" där mellan 12 och 20 år, de har ofta en trasslig hemsituation eller nån bokstavsdiagnos. Eller så ägnar de sig åt någon verksamhet som klassas som farlig för dem själva, till exempel kriminalitet eller drogmissbruk.

Den här verksamheten styrs naturligtvis av lagar och regler bestämda av någon översynsorganisation. Sen har varje hem egna regler. Dessa regler går inte sällan stick i stäv med de lagar som reglerar verksamheten. Ett exempel är att den unga inte får avskiljas (sättas i isolering) mer än 24 timmar. Trots detta har en flicka hållits isolerad från det att hon var 14 år tills hon var 20!!! Om jag har lärt mig räkna rätt handlar det om 6 år och det är något mer än 24 timmar.

De här ungarna har förmodligen haft ett litet helvete av olika orsaker, de här ungarna har förmodligen lärt sig provocerandets konst till fulländning. Det ligger ju i sakens natur att vara provokativ i tonåren, jag var själv rätt ifrågasättande (har inte gått över än) och provocerande för att testa gränser och tålamod. Det är ett naturligt sätt att bli vuxen. Bemöts man med tålamod och kärlek i alla dessa provokationer, kärleksfullt och bestämt, så är det av godo. Ilska och kränkningar istället lär oss ett helt annat beteende. Lite enkelt amatörpsykologiskt så här på lördagsmorgonen.

Så, det skulle vara oerhört intressant att få höra personal på de granskade ungdomshemmen motivera de upprepade kränkningar som pågår. Det skulle vara väldigt intressant att få höra dem försvara de mycket märkliga regler som sätts upp på hemmen. Det skulle intressera mig alldeles enormt att få höra dem förklara att ungar börjar röka bara för att få komma utanför huset en gång i timmen.

Det skulle vara väldigt fint om de som ansvarar för den här verksamheten och enskild personal får ta ansvar för sitt beteende gentemot ungarna. Det borde väl lära även dem att man måste ta konsekvenserna för sina gärningar. Eller är det så att vi som vuxna får bete oss som svin mot barn medan barn ska visa respekt och ett gott uppförande bara för att vi säger det?

Ja men återgå till exemplet med flickan som var isolerad i 6 år. Så illa kan ju ingen räkna att man kan inbilla sig att 6 år är lika med 24 timmar. Nån jävla förklaring måste ju finnas för att man ansett att behovet funnits att hålla henne inlåst så länge. VAD är den förklaringen? Hur har man resonerat?

Är det inte så här att egentligen är man inte ett enda dugg intresserad av att de här barnen och ungdomarna ska lära sig självrespekt, impulskontroll, kärlek, tillit och att bli "bra samhällsmedborgare"? Är det inte så att man mest är intresserad av att varje enskild dag ska vara lugn och behaglig på jobbet och att man därför låser in de där jobbiga kidsen som inte kan uppföra sig? Är det inte så egentligen?

Om jag nu söker mig till den här typen av verksamhet så borde jag vara väldigt intresserad av att hjälpa ungdomarna att hitta sig själv och sin mening med livet istället för att gå till jobbet, ta en fika med jobbarkompisarna, se till att ungarna stör så lite som möjligt och sen plocka ut lönen i slutet av månaden.

Det här ämnet gör mig fullständigt vansinnig, jag begriper inte hur man kan bete sig så här och sen gå hem och sova gott om natten.

Länkar till programmen finns här och här! Man kan lyssna på programmen eller läsa texterna. Där finns också en mängd andra länkar med fördjupningsmaterial.

Vill du göra en god gärning för barn som har det svårt? Nja, inget så drastiskt som att storma ungdomshemmen och släppa ut barnen...men en liten, enkel sak som kostar dig 35 spänn och kan bidra till att barn vars föräldrar är i aktivt beroende får det lite bättre. Använd då den här länken, heja på Nemo när han springer Stockholm Maraton och ge samtidigt 20 spänn till Ersta diakoni.
Gör det om du har möjlighet...och läser du det här efter loppet så kan du sätta in pengar direkt till Ersta diakoni genom PG 90 00 54-8.

onsdag 2 juni 2010

Inställt

...på grund av nacksmärtor!

Återkommer inom kort förhoppningsvis.

tisdag 1 juni 2010

Ja men hur lätt är det?

Är väggar i regel raka? Nej!
Är väggar på ett utedass rakare än andra väggar? Nej, snarare tvärtom!
Hur lätt är det att tapetsera tak? Inte så svårt men nacken mår inte bra av det!

Och inte fan blir det lättare av att man ska hålla 2000 blodtörstiga myggor från kroppen. Och dessa myggor var i storlek att jämföra med små, mycket små, helikoptrar! Men nu är merparten av väggarna klara för målning! I morgon kommer det att ske men innan dess måste jag köpa lite mer färg. På torsdag räknar jag med att påfåglarna är på plats och sen är det finliret kvar.

Sen kommer det bilder!