söndag 28 februari 2010

På utflykt

Jag trosade mitt onda knä och mitt värkande bäcken (tror att jag fick nån skada när jag föll härom veckan ändå) och tog med mig Närbo för att kolla till stugan. Men snälla nån, hur mycket snö kan det rimligtvis ramla ner på en enda ynka vinter? Tydligen är det gränslöst eftersom man numera får vada i den här vita varan ända upp till midjan.

Men växthuset står fortfarande pall, taket på kåken ser ut att klara tyngden och uthustaket är nu renskottat. På backen ligger snön upp till dryg-fönsternivå, buskarna har gömt sig helt och hållet under snön och hattifnattarna har dragit ner luvan långt, långt ner över öronen. Det går liksom inte att föreställa sig att även denna vinter kommer att ta slut, att all denna snö ska förvandlas till vatten och att marken en gång, om några månader ska grönska och bjuda in till barfotapromenader i daggen. Att tänka att under det där meterdjupa täcket håller tulpaner och påskliljor på att förbereda för blommning och att vi åter en gång ska plocka jordgubbar från trädgårdslandet, det är svårt att föreställa sig.

Sen åkte vi hem och visade soffgruppen, hämtas i morgon och lägenheten bör vara lite lättare att forcera.

lördag 27 februari 2010

LIte puckelryggigt


Jag vaknade vid 7-tiden i morse, inte helt pigg och utsövd men inte tillräckligt trött för att somna om. Vid halvåtta skickade jag ett sms till Närbo och frågade om han inte skulle ta och tassa över vinden och komma och krypa ner hos mig istället och det gjorde han. Eller det var Quasimodo som anlände. Och det berodde på att jag tvingade Närbo ner till soprummet sent i går för att på en gång slänga kartongdelarna som blev kvar när jag monterat mina Ektorpschäslonger. Det var ganska mycket kartong att bära på och Närbo var liksom nyckelansvarig. Varje gång en dörr skulle passeras var han tvungen att krypa ihop, kröka rygg för att inte tappa kontrollen över kartongerna. Det var då han förvandlades till Quasimodo och jag till en gapskrattande hyena. Jag FÖRSÖKTE verkligen att ge fan i att skratta när han nu var så snäll att hjälpa mig med skräpet men det gick liksom inte. Han såg så jävla rolig ut att jag nästan halkade och satte mig på rumpan i alla skrattanfall. Vilket ju varit rätt åt mig.

Åter till morgonen, Närbo kom men förvandlad till Quasimodo med en livs levande puckel på ryggen och den hade han haft inopererad hela vägen från sin lägenhet till min. Tur att våra grannar är morgontrötta!

Och nu sitter vi här i de röda, fina schäslongerna, ommöblerat i vardagsrummet med hela hallen full av soffgrupp. Fick napp i går på min blocketannons om en bortskänkessoffgrupp. Han som ville ha den skulle komma i dag vid tretiden. Gjorde han det? Hörde han av sig? Nej och nej. Klockan 4 ringde jag och då skulle han inte ha den...men ring och meddela det då. Nu får soffan stå där den står och är det ingen annan som vill ha den ringer jag nån begagnatfirma för avhämtning. (Av soffan då, inte av Quasimodo för jag har inte skrattat färdigt än.)

fredag 26 februari 2010

Att sitta

Slutade dagens lönearbete tidigt i dag och begav mig hem för att hämta upp en fredagsledig Närbo. Vi skulle bege oss till Birsta, det gigantiska Mammons tempel en bit utanför Sundsvall där Ikea håller till. Bland annat Ikea ska väl sägas för här finns det mesta från Apoteket, numera Kronans droghandel, Coop, Ica, sportaffärer, bilhandlare, fina klädaffärer med 2-dubbla priset H&M, KappAhl, Lindex och Dressman som naturligtvis också hyrt in sig här. Bolaget också. Blomsteraffärer, bygghandlare, vitvarubutiker, elektronikkedjor...Ja man kan spendera både tid och pengar i dessa kvarter.

Men Ikea var dagens mål då jag en gång bestämt mig för att soffgruppshelvetet ska ut och in ska tvenne schäslonger Ektorp med röd klädsel. Och när jag härförleden sökte på Ikeas hemsida så fick jag bara träff på deras klädslar till dessa lyxfåtöljer. Men jo, de fanns att köpa men har slutat produceras. Två ex fanns hemma och ytterligare några väntades hem. Jag hade tänkt köpa de här möblerna i maj ungefär men nu började köpångesten slå till. Jag riskerade ju att bli utan mina schäslonger...så jag slog till. För en stund sen kom en snäll man med två kartonger.



Jag är nöjd, bara nån vill ringa och hämta soffgruppen som ligger ute på Blocket.

onsdag 24 februari 2010

Väntan

Nu får man vänta, jag får till exempel vänta till slutet av nästa vecka för att få veta utfallet av intervjun.

Kan inte göra mer nu och det är bara att slå sig ner och vänta. Inte min bästa gren!

tisdag 23 februari 2010

I morgon...

...anställningsintervju.

Sänd mig goda tankar.

måndag 22 februari 2010

Upp till bevis

Frågade en vän för ett tag sedan hur i hela friden man lägger upp ett youtube-klipp på blogspot och fick en tydlig och klar beskrivning. Sen fick jag barnbarn och har inte haft tid att praktisera mina nyvunna kunskaper. Så vännen trodde nog att hon inte varit tydlig nog och skrev detta. Jag har dock lovat att göra det i dag. Och här är det...Håll till godo.



Tycker väldigt mycket om den här sången och tycker väldigt mycket om Björn Skifs, han är väl Sverige personifierad? Just som folk är mest.

Lite senare: Visst sjutton har jag för inte så länge sen lagt ut just detta klipp på just denna blogg? Tycker alldeles bestämt att jag känner igen det....Och så pratar vi väl inte så mycket mer om den saken....

söndag 21 februari 2010

Uj vad trött jag är

Hej igen, efter en stunds tystnad.
Efter fallolyckan som fortfarande känns men som är hanterbar och efter några mils bilkörning så är jag rätt mör.
Det tar ut sin rätt att sova i obekant säng. Det tar ut sin rätt att köra bil 50 mil i vinterföre. Men mest av allt är det nog känslostormarna som gör mig trött.

För det rör om i känslorna när man ser sitt förstfödda barnbarn. Äsch, det spelar väl ingen roll vilket barnbarn i ordningen det är. Men nu är hon ju min förstfödda dotterdotter och att få sitta med henne i famnen och se hur hon söker min blick det är så stort så det trodde jag aldrig. Att se hur hon kommer till ro i ens famn och somnar, trygg, mätt och belåten det ger känslor i hjärtat som ens egna barn inte gav. Inte på samma sätt iallafall för då var man trött och ville mest sova när bebisen äntligen somnade. Nu kan jag njuta av att bara sitta stilla och titta på henne, undersöka de små händerna och höra de belåtna suckarna.

Alldeles fantastiskt härligt...men trött blir man!

lördag 20 februari 2010

Färgat

Vaknar tidigt av en liten människa som skriker och vill ha mat. Minns ni bökandet och grymtandet innan mjölken rann till och den lilla, lilla fick lön för mödan?

Men vad gör en gammal mormor på vift när barnbarnet börjar skrika? Startar datorn och lajjar runt på nätet i jakt på roliga inlägg och rara kommentarer.

Fastnar så klart på egen blogg och tittar på Alva och undrar vad det är för grått hår den där typen i röd tröjar har. Ja visst, det är jag, och jo visst, jag är mormor (och dom är väl i regel gråhåriga va??) men ändå, vad hände?.

Nyss, alldels nyss satt jag med den där lilla Alvas mamma i famnen. Nyss, alldels nyss nattade jag henne inför allra första skoldagen. Pappa hade köpt nya skor, fina, blå-gröna med kardborreknäppning och dessa måste med i sängen. De stod där bredvid kudden för att tittas på, kännas på, glädjas åt. Det är ju bara några dagar sen.

Och då, var jag ju inte gråhårig alls, då var jag svenst blond det vill säga råttfärgad. Då var jag inte rynkig utan slät och fast i hyn. Då gjorde det inte ont i knän och höfter när jag reste mig upp.

Men man får ta det onda med det goda här i livet, det får man.
Så jag är rätt nöjd med hårfärg (håret lär jag aldrig bli helt nöjd med men det är ett annat inlägg) och rynkor och om det då värker en smula i knän och höfter så får väl det läggas på livskontot. För det var ju inte så nyss jag satt där med Alvas mamma i famnen och efter det 4 till små fina ungar. Den yngste av dessa träffade jag som hastigast i går och han skulle "på krogen". Småbäbisar släpps inte in ensamma på krogen så vitt jag vet, alltså har det gått några år. Och vet ni, jag tycker att det är skönt.

fredag 19 februari 2010

Besiktigad utan anmärkning

Titta på den här lilla!



Mössan har moster bidragit med.

Och hur söt är man inte?



Och hur stolt är man inte?



Så fin, så fin!

Statusrapport

Armen funkar, bäckenet har blivit bättre.

Vädret har jag inte kollat.

Men Jämtlandsresa ska det bli.

torsdag 18 februari 2010

Fläckar i tillvaron

Hade anledning att besöka en bensinstaion i morse. Var där för att inhandla diverse nödvändigheter inför arbetsdagen och när jag gick därifrån och skulle trycka för att få grön gubbe då försvann marken under fötterna. Jag vill ju inte påstå att jag gjorde en Anja men något åt det hållet.

Och det enda jag tänkte var "INTE HANDLEDEN" för jag ska som sagt köra 25 mil i morgon och det lär vara svårt med en nybruten handled. Men visst sjutton landade jag på handleden och av tyngden pressades sen armen in Och la sig under kroppen. En smäll på bäckenet hann jag också med och nu är det jag som lider av smärtor som påminner om foglossning under en graviditet.
Hel är jag dock, lär väl vakna stel som en pinne i morgon men jag är hel.

Fast det märkliga är ju att man alltid känner sig så vansinnigt fånig när man far omkull. Ungefär som att man var klumpig och klantig. Men det var jag ju inte alls, det var bara det att isen låg gömd under den där jävla nysnön.

Och trevligt var det att en kvinna rusade fram och frågade hur det gick. Nu gick det ju bra men det hade ju lika gärna varit både armar och ben som gått av och det hade det ju varit fint med hjälp. Undrar om hon ställt upp och kört mig till barnbarnsbesöket också???

Receptet på en god sömn

Nu vet jag vad som får en att sova som ett barn. Djupt, oskyldigt och så gott så gott.
Smäll i dig en halv cheesecake av modell Fasching (och nej, det blir ingen länk här, vill du ha receptet får du läsa mitt förra inlägg) sen sover du som klubbad.

Tack!

Jag trodde att jag skulle straffas för att jag inte följde lagar och regler men Fasching ansåg att det "var bra jobbat". Nu tycks vädergudarna straffa mig istället. Jag ska till Jämtland i morgon för att hälsa på lilla Alva och nu sägs det att en halvmeter av det där vita, jävla luddet ska trilla ner. Hallå, 25 mil i nysnö låter inte som en bra idé.

onsdag 17 februari 2010

Utan bild

Jag gjorde Faschings cheesecake igår.
Och vilken tur för mig att jag inte har kameran tillhands för då skulle ni fått bevis för hur ohemult mycket cheesecake jag satt i mig. Nu kan jag hävda att det är mycket kvar (inte, endast en trejdedel återstår). Men Närbo tycker också att den är god.

Och jag gör redan här avbön.
Jag använde digestivkex modell light (för det fanns inga vanliga i affären)
Jag använde inte en form med löstagbar kant (för den har jag gett bort till yngsta dottern)
Jag brände digestivgeggan när jag smälte smöret (fast jag använde smör, det gjorde jag)
Jag använde inte gräddfil på toppen (för den var slut i affären så jag fick ta kräm fräsch) Jo jag vet att det inte stavas så!
Och jag bröt mot lagen att cheesecaken ska stå i kylen i 24 timmar innan man äter den (för jag kunde inte motstå att smaka på den redan i går kväll)

MEN, till min fördel ska sägas att jag började i spetsen på biten (bitarna), fortsatte med kanten och åt mig inåt och slukade sista tuggan i ett nafs. Och jag hade fan inga jävla hallon på heller.
Och fast jag fuskade så blev den så gudomligt god att jag nästan svävade när jag åt den. Nu sitter jag mest och suckar för att jag är så mätt.

måndag 15 februari 2010

Svaren på era frågor

Vi hade ju lite tråkigt häromdagen och jag ville bota tristessen med frågestund.
Och det har verkligen varit jätteroligt att läsa era frågor och försöka svara.

Här kommer nu svaren! Håll till godo.

Markattan; Ok då vill jag veta när Alva avser anlända? Kära Markattan, det vill jag också gärna veta och när jag publicerar det här kanske vi vet. Men jag tippar på att det blir den 15 februari vid pass 09.49.


Pillargontanten; Vad får du en kick av? Alltså, vad får dig att gå igån på alla cylindrarna? Det jag mest av allt går igång på är nog när jag coachat något och ser engagemanget i ögonen. Fast jag är väldigt lätt att engagera så jag går igång på rätt mycket.

Vad skulle du göra annorlunda om du fick leva om ditt liv? Jag skulle satsat på skådespelarbanan.

Vad skulle du använda 7 miljoner till om du fick det? Det allra första jag skulle göra är att betala mina lån, bank- och studielån. Sen skulle jag ge barnen en sudd var, Närbo skulle få pengar för att köpa en bil och så skulle stugan bli vinterbonad. Och det som blir över skulle användas till guldkant och trygghet.

Vad skulle du göra om du fick veta att du bara har ett år kvar på den här planeten? Kan knappt omfatta den tanken. Om jag hade förmågan så skulle jag resa och vara med min familj så mycket jag bara kan. Och så skulle nog en hel del tid gå åt till att försona mig med tanken att jag snart inte skulle vara kvar längre.



Ännelaij; Vad ska jag fråga om..hmm..TROTS att du har kastat handsken så vill jag inte fråga alltför pinsamma frågor.
..de är ju roligast men..Ja inte har jag hindrat dig från att ställa pinsamma frågor inte :-)

Vad är det bästa du vet? Oj, kanske att få göra andra glada. Eller när andra vill göra mig glad. Att få hem alla barnen samtidigt är rätt härligt, en stund.

Din favoritdoft? Doften av nyslaget hö är fint, eller den där morgonen man kommer ut och känner att det är vår i luften, snön ligger kvar men man kan ändå känna att nu är det på gång med vår. I parfymväg är det en parfym som heter First och som inte längre säljs i Sverige men det gör inte så mycket eftersom jag utvecklat en ”allergi” mot parfymer, det kliar som sjutton så det har jag fått sluta med. Sucka!

Doft du verkligen inte kan stå ut med? Har fruktansvärt svårt för gammal intorkad svett, det är så provocerande att jag blir förbannad. Det finns få människor i det här landet som inte har möjlighet att hålla sig och sina kläder rena. Jag tycker att det är ohövligt att gå omkring att lukta gammal svett.

Favoritlåt? Oj, det är ju många men den som dyker upp i huvudet just nu är Björn Skifs Håll mitt hjärta, den är så fin.

Hur träffades du och din älskade närbo? Vi träffades på jobbet, jobbade på samma grupp och när mitt dåvarande förhållande tog slut ringde jag Närbo och berättade vad jag kände för honom och han blev väl så förvånad att han inte kom sig för att säga nej och på den vägen är det.

Favoriträtt? Den äter jag en sommarkväll i stugan. En grillad kött- eller laxbit tillsammans med en potatissallad som innehåller skivad, kokt färskpotatis från egen täppa, blandat med skivade rädisor. Över detta häller man en gegga av smält smör, hackad basilika och krossad vitlök. Får jag sen en pannacotta med någon färsk frukt till så är jag väl helt och hållet nöjd. Sköljes ned med ett glas rött vin.

Vad är du mest stolt över hos dig själv? Att jag har en väl utvecklad magkänsla som leder mig rätt. Följer jag den går det sällan fel men om jag struntar i den har det oftast blivit galet. Den egenskapen gör mig ganska orädd för att säga vad jag tycker. Och jag är en jävel på att löneförhandla.

Hur långt norr ut har du varit?..i Sverige alltså. Boden tror jag är det nordligaste jag sett i Sverige.

Sol eller snö? SOL, jag hatar snö. Avskyr!

Pratmänniska eller tänkare? Prat, för att jag tänker under tiden jag pratar. Jag kommer sällan fram i tankarna genom tystnad och av den anledningen att jag är relationsinriktad och så nyfiken på andra människor att jag inte kan hålla tyst. Jag måste få reda på vem dom är.

Känslomänniska? Ja, känslomänniska i allra högsta grad.

Analytisk? Ja det är jag men först magkänsla och därefter analys.

Största dröm i livet? Har egentligen inga drömmar, tar nog dagen som den kommer. Men det är ju det där med skådespeleriet….


Ännelaij igen; Jo, jag har en fråga till.
När kommer ditt barnbarn?
Längtar du eller?
Ja jag gjorde ju det men nu är hon ju här så nu behöver jag inte längta längre.


Fiffi; Jag skulle vilja veta:
Vilken är den bästa film du har sett, vilken är den bästa skiva du köpt och vilken låt du skulle sjunga karaoke till om du var TVINGAD att sjunga. Svaret "ingen, jag sjunger inte av princip" gills inte ;D


Den bästa film jag sett…Broarna i Madison County är nog favoriten. Fast filmer med Meryl Streep är alltid bra för hon är helt suverän skådis. Sen är ju de flesta filmer med Hugh Grant favoriter och NEJ, det är inget jag är vidare stolt över.
Bästa skiva??? Oj, så svårt, jag har inte ägnat mig så mycket åt skivköp. Men ok, jag gillar ju Björn Afzelius så någon av hans skivor har nog varit favoriter. Annars gillar jag Rolling Stones fast jag tror inte att jag köpt någon av dem. Äh, jag vet inte, jag är allätare.

Och om någon nu skulle tvinga mig att sjunga karaoke skulle jag välja att sjunga Syrsans sång, den där som Zarah Leander sjöng:


Camilla i Eslöv(som jag inte har någon länk till): Bästa boken du läst?
Åh så svårt, det finns ju så många. Anders Paulruds böcker är helt fantastiska allihop och jag rekommenderar alla att läsa dem. Ett ögonblicks verk är så vacker och Kärleken till Sofia Karlsson…LÄS!

Tror du på ett liv efter döden? Jag vill ju verkligen tro på det där så det gör jag. Och jag har skapat ett paradis där var och en får det precis så som de önskade i sitt jordeliv. Sen spelar det väl ingen roll att det inte är så med stor sannolikhet, det är ju trösterikt just nu ändå.

Vilket är det bästa jobbet du haft? Jag har faktiskt inte haft så många jobb men det jag har tyckt varit roligast var min tid som facklig ordförande på min nuvarande arbetsplats. Det var vansinnigt roligt.

Nämn tre saker du inte skulle kunna vara utan? OJ, vad svåra frågor! Men min dator vill jag inte vara utan, min säng som jag byggt själv och min lön.

Vilken vuxen människa var mest betydelsefull för dig när du växte upp? Min pappa tror jag är den som präglat mig mest och som betydde mest. Mamma var naturligtvis nästan lika viktig men måste jag välja en så får det bli farsan.



Ännelaij ger sig inte; Kan ju bara fråga en sak..en ENDA?
..please..? Hur känns det att snart bli mormor?
Det var allt.
Klartslut. När jag skrev svaret första gången kändes det rätt olidligt men nu är det ju så fantastiskt roligt och rörande och fint.

Cina; Hej "Hemska tvillingen"!
Varför kallas du "Hemska tvillingen"? Är du tvilling eller född i tvillingens stjärntecken? Jag har en tvillingsyster, nämligen Markattan, och när vi var små brukade våra föräldrar kalla oss för The terrible twins. Sen startade vi en blogg tillsammans som vi naturligtvis döpte till just detta. Men snart blev det roligare att skriva själv så Markattan startade sin blogg och jag tog över The terrible twins och när jag sen flyttade till blogspot blev det Den hemska tvillingen. Och så har jag ju en alldeles egen uppsättning tvillingar också :-)


Nina(som jag inte heller har någon länk till); Vad är det bästa du någonsin har gjort i ditt liv?? En enskild bästasak är när jag löneförhandlade när jag var fackordförande på jobbet. Jag visade mig vara rätt, för att inte säga väldigt, bra på just det. Och det var så fantastiskt roligt.

Markattan; Jag har en till fråga, och den handlar inte om barnbarn.
Favoritsyskon? Ja det varierar beroende på vem som är snällast mot mig för stunden. Men eftersom jag väntar en byxsändning från dig så säger jag väl att det är du.

Polargrevinnan; Får jag komma med en fråga? Ja det är ju meningen med det här.
Tror du på siorskor och spådomar, undrar Viola Nej, det gör jag inte fast det kittlar tanken att de kanske vet saker som jag inte vet och förstår saker som jag inte förstår. Gör du?

Det var väl allt eller har jag glömt någon fråga?

Tvillingen presenterar stolt liten Alva


Klockan 9.49 i morse föddes en liten flicka som heter Alva.
Hon är 51 cm lång och väger 3970 gram.
Och har förstås en massa mörkt fint hår.

Världens finaste flicka!

Nu är jag mormor

Ungefär 9.40 kom en liten Alva till världen.
Hon ligger just nu på sin mors mage och försöker begripa vad som hände.

Återkommer med mer information om denna världssensation.

Med vänliga hälsningar från nybliven mormor.

Nu kommer hon snart!

Jag fick nyss ett samtal från BB i Östersund.
NU är det på gång. Å jisses vad nervös jag blir.

Men ryggbedövning och lustgas är fina grejer.
Tro om inte även jag skulle behöva lite lustgas
just nu.

Hmmm

Nu har jag pinat mig uppe till efter tolvslaget för att få se vad som händer med den där förlossningsdagsräknaren. Före tolv visade den att det var 0 dagar kvar och nu plötsligt är det 1 dag kvar.

Det är bäst hon skyndar sig på nu den där lilla vännen annars blir hon väl kvar därinne. Ja om räknaren börjar på 1 och räknar uppåt skulle vi kunna ha en medicinsk sensation här. Enda barnet som faktiskt stannade kvar i magen, det har vi inte hört talas om tidigare.

Och du, blivande mamman...om du läser det här så ta inte så illa vid det för detta inlägg. Hon kommer ut, förr eller senare.

söndag 14 februari 2010

Min tur

I går fick ni chansen att ställa frågor om mig.
I morgon ska ni får svar. En del var riktigt svåra att svara på.

Men nu är det min tur att fråga.

VAR i hela friden har jag lagt metallbrickorna till låsen på garderobsdörrarna?
Ni vet dom där som sitter runt nyckelhålet. VAR är dom?
Ja jag vet, på något fiffigt ställe där dom inte skulle försvinna och som jag skulle minnas. Men vad är det för ett ställe?



Och var skaffar jag nya om jag inte hittar de gamla? Å måste det vara så här????

lördag 13 februari 2010

Boring

Hej igen!

Jag väntar och har tråkigt. Kan vi avhjälpa detta? Kan ni ställa upp och göra tristessen mindre påtaglig? (Ja jag VET att jag gnäller men det finns väl ingen lag på att man inte får gnälla?)

Så, nu blir det frågestund hos tvillingen. Kör, ställ dina frågor. Jag lovar att svara efter bästa förmåga. Och med tanke på att läsarantalet vuxit en smula så kommer jag att vara sysselsatt en bra stund och ni slipper mitt gnäll!

Ja, men fråga då...precis vad du vill.

Nu får det väl för fan räcka!

Mina föräldrar var poliser och det hade man ju lite fördel av när man var yngre.
När andra i skolan hotade med att hämta sin storebror när nån var dum kunde Markattan och jag alltid hota med mor och far! Vi använde det inte lika ofta som klasskamrater gjorde.

Men har vi nu inte fått nog av poliser som agerar som enna riktiga rövhål?
Har vi inte sett tillräckligt av filmer och ljudupptagningar där poliser demonstrerar sin makt och går långt över gränsen för anständighet?

Läste igår om den här händelsen och nu har även aftonbladet.se tagit upp det. Och först läste jag om det hos Trettioplus.

Är det inte nog nu? Ska vi inte kunna ha en bättre bild av polisen? Jag blir riktigt ledsen när jag ser hur vissa poliser beter sig. Skicka iväg dem på förnyad utbildning och lär dem veta hut! Och hjälper inte det så rensa ut dem ur kåren! För en sån här ordningsmakt vill jag inte ha.

Ja men när?????

Kolla in den där bäbisklockan till höger! 1 dag kvar!
Jag har aldrig gått hela tiden ut, bäbisar har kommit 3 dagar före, 5 dagar före, 9 dagar före utsatt tid.
Men inte gör min dotter samma som sin mor inte.
Sen de skickades hem från BB med avtagande värkarbete har inte ett jota hänt.

Och vi börjar bli lite otåliga, liiiite otåliga. Och så undrar jag vad som händer med bäbisklockan på måndag. Räknar den minusdagar då?

Jag funderar på vad jag ska fördriva tiden med när jag väntar. Titta på reprisen på OS-invigningen kanske.

Fler tips?

fredag 12 februari 2010

Fredagkväll

Efter briespäckad, baconlindad fläskfilé och ungsrostade rotsaker väntar nu citronpannacottan med granatäpple.

Och frågan man ställer sig är den vanliga;
På spåret eller Let´s dance?

Men som Närbo sa, det spelar ju ingen roll för jag kommer att somna oavsett.




Trevlig helg på er.

torsdag 11 februari 2010

Dagens ämne

Jaha mina vänner, nu har vi ältat trådlös surfning som först inte funkade, inte funkade och sen till sist fungerade. I all oändlighet har vi ältat detta intressanta ämne. Och så har vi gått emellan med lite förlossningsrapporter och där kan vi nog räkna med att det blir en del uppföljande inlägg men just nu finns inget nytt att rapportera.
Så vad ska vi tala om i dag? Kanske lite sovrumsrenovering? Eller växthus? Känns det aktuellt? Jo men visst gör det väl det...och varför begränsa sig, vi kör på båda ämnena och därtill visst takskottande med en rafflande olycka. Spänn fast er för nu kör vi!

I söndags tog vi med oss en när- och kärperson som behövde lite hjärt-terapi ut till stugan för att rädda växthuset från snötyngden. Vi skulle också skotta av taket på stugan men dit kommer vi lite senare.
Nu är det på sin plats att redogöra för hur vägen till stugan ser ut. Från stora landsvägen (jooo det heter så på landet, Stora landsvägen heter det!) och till stugan är det knappt 1 km liten skogsväg. På vintern skottas denna väg inte alls men halvvägs brukar det ha kört nån skoter. Sista halvan brukar betyda pulsande i snö, ibland ljumskhög lössnö och ibland sulhög blötsnö, det varierar. I söndags var det den första varianten varför vi bestämde oss för att fortsätta skoterspåret genom skogen och ut på sjön. Behagligt ända tills man anländer till vår brygga och måste vika av, upp mot stugan. Och om jag beskriver fallhöjden på följande sätt så kanske det framgår hur jobbig den sträckan ter sig en söndag i februari anno 2010 då det snöat så att snön ligger just ljumskhög; På sommaren, en sån där skön dag när sjön är 25 grader varm och man springer ner och slänger sig i vattnet ett par, sex gånger och sen ska ta sig upp igen så är man genomsvettig innan man kommit halvvägs. Fattar ni då hur brant backen upp är? Och lägg därtill alltså den här helt vansinniga mängden snö...det tog en hel evighet att ta sig upp. En del av oss nästan drunknade i snö.
Men när vi väl kämpat oss upp kunde vi konstatera att glastaket på växthuset klarat sig och knäppte lite belåtet när snömössan skottades bort.

Och så var det dags för att skotta bort snön från stugtaket....och det var då den där fallolyckan inträffade. Närbo tycker inte om höjder men han tar sig fram som en bergsget. Han hoppar och klänger och klättrar utan att vara rädd det minsta medan jag står på backen och ååååjar och ooohar och har mig. Nu tvingade jag Närbo att använda ett rep (snöre) runt både skorsten och midja för fallhöjden på baksidan av huset är inte att förakta. Vi pratar kanske 10 meter från nock till backen!
Men just nu skottades framsidan av taket och rätt vad det är börjar Närbo glida! Glida ner mot hängrännan och jag ser hur foten ser ut att fastna i den där hängrännan medan Närbo vrider kroppen för att falla på sidan. Då blundade jag medan jag utstötte diverse ojande och åååå. Men han landade mjukt och foten fastnade inte och livlinan räckte ända ner till marken. (Stor mening med slik lina?)

Sen traskade vi hem och efter middag och lite tvtittande masserades en rygg (Närbos) både länge och väl och sen sovs det gott. Man somnade ovaggad i söndagskväll, det får man säga.

Och jag fann för gott att ta mig en veckas ledigt så nu är jag ledig och nu är de där sista förargliga bitarna av otapetserat sovrum tapetserat. Och om jag hade bilen hemma skulle jag åka och köpa färg. Nu har jag inte bilen hemma och därför har jag heller inte tillräckligt med färg. I morgon måste jag kliva upp tidigt för att lägga vantarna på farkosten. I morgonkväll är sovrummet klart och när bebisen väl anländer måste en viss mormor upp till Jämtland för att besiktiga underverket och kan väl samtidigt ta med sig två fåtöljer som står där och väntar på henne.

Till sist måste jag återkomma till ett ord jag uppfann i går. Kabelslippare; det är alltså en makapär som möjliggör trådlös överföring av data till dator, tv, radio eller vad det kan vara. Visst är det väl ett himla bra ord? KABELSLIPPARE när kommer det in i svenska akademins ordbok?

onsdag 10 februari 2010

Det här med väntan

Tålamod är inte min starkaste gren. Jag är bättre på åsikter, sova, samtal, relationer, lata mig, baka bullar, läsa och en hel massa annat som jag inte kommer på just nu. Men tålamod...det har jag mycket lite av.

Och just nu väntar jag så att jag blir galen. Fast det får jag inte säga så att dotter nummer 1 hör det för hon är redan helgalen på att vänta.
Hon har tillbringat en stor del av dygnet på BB för att få ett sömnpiller, sova, upptäcka att värkarbetet avstannat och sen bli utskickad i svinkylan för promenad. Det kanske kommer igång då! Vilket det inte gjorde och de fick åka hem med bebisen kvar i magen. Klart att hon är less med tanke på foglossning och annan skit.

Och jag alltså, går här och väntar och väntar...och tröstar den trötta dottern med hurtiga saker som "man har aldrig hört talas om att de stannat kvar därinne" och annat trams.

Så för att sätta lite fart på den här tillställningen har jag uppmanat de blivande föräldrarna till lite hederligt nuppande, det kan ju hjälpa till liksom. Fast då blev jag tillsagd att hålla klaffen och inte vara vulgär. Vi får väl se om det kommer en bebis i natt...eller i morgon...Gärna så länge jag är ledig tycker jag för då kan jag ju kvista upp till Jämtland och beskåda underverket omedelbums.

Vinst ändå

Fick ju ett mail igår om att jag vunnit en oherrans massa pengar, men det där är ju bara dumheter. En liten stund kan man ägna sig åt drömmar om vad man skulle göra om det plötsligt trillade ner en rejäl sudd bara så där. Men som sagt, det där är ju bara dumheter, inte får jag några pengar inte.

Ändock har jag vunnit en massa. Som exempel vill jag återigen lyfta fram Telia och jag hoppas nu att detta kan bli sista inlägget i den här historian!
Jag skaffade mig alltså ett abonnemang som heter Telia Smart, där man har telefon, tv och internet samlat och man ska kunna använda nätet utan kabel vilket var mitt syfte. Och allt funkade fint bortsett från att jag fortfarande var tvungen att ha en kabel för att nyttja internet. Och jag har haft åtskillig kontakt med Telia under den här tiden, från början av november. Sen har det hänt saker under resans gång som gjort att jag inte orkat ta itu med problemet igen utan funnit mig att det hänger en kabel i rumpan på min dator när jag förflyttar den hemma. Men nu för ett tag sedan gav jag mig den på att nu ska det här fungera. Återupptog kontakten med dem och då hävdade någon att det måste vara fel på min dator för de har ju bytt ut gateway och det funkar ju inte ändå! Ja det är väl ingen märklig slutsats. Och det var då jag kopplade in Datornissen som till slut tog med sig datorn hem och där funkade det alldeles utmärkt att surfa trådlöst. Och sen hade jag med mig datorn på bussresan till Stockholm och det gick lika bra att använda bussbolagets nät. Tja, det var då jag skrev det här inlägget . Och fick kontakt med Johan på Telia som har fixat och trixat och när inte det hjälpte skickade ytterligare en gateway. När inte heller det fungerade så fick jag rådet att ringa deras premium support och det var det jag gjorde igår. Och nu funkar det felfritt. Telia har ett fjärrstyrningsprogram som kunden laddar ner och när man sen pratar med supporten ger man dem de ID-nummer och lösenord man får tillsammans med programmet och sen kan suppporten gå in och jobba i min dator fast de sitter i Luleå. Vi har liknande på jobbet så jag är inte helt förvånad men jag är fortfarande imponerad av den här tekniken.

Men, november till mitten (nästan) av februari utan att kunna använda grejerna som var avsett är ju ändå en period så i dag ringde jag Telia för att höra om man kanske kunde tänka sig en liten kompensation med tanke på att jag dessutom haft en hel del utlägg för det här. Och utan vidare spisning får jag ett rejält avdrag på kommande faktura. Ett avdrag som är nästan i samma storlek som det kostar att skaffa sig en trådlös mottagare från gateway till tv. Och det tycker jag är alldeles strålande fint. Inget tjafs, inget långbänksdragande utan snabbt och vänligt.

Tack så hemskt mycket för ert engagemang och er hjälp. Jag kommer att fortsätta vara Telia trogen för den här hjälpen tror jag ingen annan operatör i branschen tillhandahåller.

Men vad tror ni, ska jag satsa pengarna jag sparar på kommande faktura på att skaffa en "kabelslippare" mellan gateway och tv eller är det att utmana gudarna alltför mycket???

tisdag 9 februari 2010

Men gud vilken tur

Tänka sig va, tvillingen har vunnit. Ingen liten slant heller!
750 000 engelska pund, det blir pengar det.



Och som en av fem av alla som använder hotmail, yahoo, eller msn! I HELA VÄRLDEN!!!

Vad är det nu polisen brukar säga? Jo..."Om det verkar vara för bra för att vara sant så är det förmodligen det också."
Så vi kanske struntar i att kontakta Herr Marck White
Eller vad tycker ni?

Helt utan tråd

Markus och Johan från Telia har hjälpt mig.
Helt magiskt hjälpsamma och inriktade på att lösa mitt problem.

Tusen tack killar, ni är månadens, kanske 2010 års hjältar.

Min glädje känner inga gränser just nu och kommer väl bara att överträffas av den glädje jag kommer att känna när dotra ringer och säger att det är klart, att Alva kommit till världen. Men dit är det ett tag kvar. Inget ytterligare har hänt enligt senaste rapporten. Men vadå? Det är ju bara att vänta.

måndag 8 februari 2010

Ont, det gör ont...

Någon, jag säger inte vem, har börjat få lite ont i magen!
Någon, jag säger inte vem, har haft så där lite ont i magen sen i gårkväll!
Någon, jag säger inte vem, får mer och mer ont för varje timme som går!
Någon, jag säger inte vem, får snart åka någonstans om inte det där plötsligt slutar att göra ont och kallas förvärk!

Ska vi tro att det är igång nu?

söndag 7 februari 2010

Hallå TELIA!!!

Johan Hedlund på Telias kundsupport; Jag behöver dig NU!

Jag har fått hem ny gateway, den tredje i ordningen och det funkar fortfarande INTE! För en kort stund kunde jag se gatewayen i min anslutningsfunktion...men det var allt! Vad ska jag göra nu?

Snälla hjälp mig innan jag blir galen, och det är nära nu!

Konsumentmakt

Kära Markattan har varit på Jysk och blivit rätt intressant behandlad. Inte roligt men ganske intressant. Jag undrar just om den här (och för all del ganska många andra) försäljare har hoppat över kursen "Stå för ditt/företagets löfte".
Jag har aldrig varit av den uppfattningen att kunden alltid har rätt, men i det här fallet har kunden rätt och Jysk har fel!

Och fattar man inte att konsumenter har en enorm makt? Förstår de inte att vi inte längre är en tyst, individbaserad gruppering som skäms för att vara till besvär? Förstår de inte att en missnöjd kund leder till fler missnöjda kunder?

Det går att jämföra med en arbetsgivare som hävdar att "det här med lönepåslag, det talar vi inte med varandra om. Det är inget som angår andra vad just du tjänar efter den här löneförhandlingen." Och tror att folk går på den lätta. För det gör vi ju inte. Vi tar reda på, vi pratar med varandra eller begär ut listor från löner. På alla tänkbara sätt tar folk reda på vad andra tjänar. Och sen kan de klämma åt den snåle chefen som sitter med trumf på hand och tror att ingen vet vad den andra har för inkomst.

Så nä Jysk, vi är starkare än ni. För om många bestämmer sig för att bojkotta er så kan ni stå där med era madrasser, eller ni kan lägga er på dem tills ni blir utan jobb och får slå igen era butiker. Retar ni upp tillräckligt många så blir det så och med hjälp av missnöjda kunder kan det går fortare än ni kunde ana.

Så, gör om och gör rätt. För den här gången har ni gjort fel.

onsdag 3 februari 2010

En ny inriktning?

Har just betittat aftonbladet.ses blogg-gala, där Heja Abbe vann i kategorin Vardagsliv och fritid. Så välförtjänt!

Och så pratades det om modebloggarna och det var då jag fick idén.
Kanske jag ska starta en blogg för modedyslektiker? Vad tror ni? Kan det gå hem?
Risk att det blir en smula lyteskomik men det är helt och hållet på min bekostnad.
Mode liksom, va ä dä?

De män jag levt med genom åren har alla erbjudit sig att stajla mig så nog tror jag att jag är helt rätt för uppdraget.

Namnförslag någon?

tisdag 2 februari 2010

Väluppfostrad

Alltså, jag har aldrig hört talas om att katter fiser. Jag begriper att det understundom pyser ut luft även från dessa djur men jag har aldrig hört det. Tills nu, sen Pilsner kom i huset. Herregud vilka brakare den kissen lägger av och som det luktar. Vilket innebär att vi alltid kan skylla på det arma kräket.



Han har dock vett på att hålla sig på toa när han förpestar luften.

måndag 1 februari 2010

Telia igen

Johan från Telia, ni minns han som hittade mitt klagoinlägg om att min trådlösa uppkoppling inte fungerade, mailade och skrev att nu hade han fixat på sin sida.
Jag borde därmed kunna se just mitt trådlösa nätverk. Det gjorde jag inte.
Så jag startade om gatewayen och datorn. Inget trådlöst nätverk, jo en hel del men inget som är mitt.
Resettade gatewayen, samma resultat.

Och enligt Johan måste det då vara fel på gatewayen och jag fick lov att ringa till Telias support för att få den utbytt. Gjorde så och nu har även Telia börjat med möjlighet att man blir uppringd istället för att sitta i telefonkö och vänta. Bra!

Fast först skulle vi ju igenom de sedvanliga frågorna och påståendena om att det kunde var mitt trådlösa nätverkskort som felade. Tack och lov hade jag ju datorn med till Stockholm i helgen och kunde ju faktiskt blogga på bussen tack vare bolagets TRÅDLÖSA NÄTVERK!
Så efter högläsning av det mail som Johan på kundtjänsten skickat så skickar nu Telia en ny gateway. Kan vi alla hålla tummarna för att den fungerar som den ska?

Och tack Telia för support, snabb hantering och trevligt bemötande - till sist. Jag vill verkligen att det här ska funka för jag vill behålla bilden av att Telia är bäst.

Om några dagar bör jag slippa den här sabla kabeln som ligger som en orm på golvet och hotar att fälla mig varje gång jag ska någonstans i min enorma våning. (En tvåa på 60 kvadrat!)

Tvillingen goes Fasching

Jag har förstått att när man är ute och reser ska man ta bilder på sig själv i hotellrummets badrumsspegel. Därefter ska bilden publiceras på bloggen. Den här killen ägnar sig åt sådant...

Så här kommer min taget-på-hotell-muggen-bild.




Någon sa i helgen att jag är fotogenique! Jag tror att hon har rätt.

Någon annan sa att jag är småmullig*, (det var jag själv) av den anledningen ska jag i dag träffa en tidigare kollega för lunch på det mycket GI-vänliga alternativet Sibylla!

*Småmullig är en rar omskrivning för "ganska fet"!