Hur kan det komma sig att hela landet utom sjukvårdsupplysning och akutmottagningar har fattat att det pågår en influensaepidemi i landet?
Hur många gånger till ska vi behöva läsa om människor som upprepade gånger söker akut för svåra influensasymptom och blir hemskickade med rådet att äta Alvedon och dricka mycket?
Hur många barn ska behöva sätta livet till innan man fattar att om man inte ätit eller druckit på några dagar och i det närmaste är okontaktbar så är läget rätt allvarligt?
Jag begriper att många söker "i onödan". Jag fattar att vi vanliga, dödliga kanske överdriver våra besvär lite nu och då. Men vad jag inte fattar är att man skickar hem folk som helt uppenbart är så inihelvete sjuka att de nästan dör UTAN att ens undersöka dem ordentligt. Utan någon som helst provtagning. Det övergår mitt förstånd.
Måtte jag hinna vaccinera mig innan jag blir smittad.
7 kommentarer:
Man blir så ledsen, upprörd och arg. Det får över huvud taget inte hända !
Vaccin lär väl jag (som är oprioriterad gamling) få någon gång i december.
Vad väntar du på? Åk och vaccinera dig i morgon bitti! Du vet väl att vi räknas som "riskgrupp" och att vi får åka på arbetstid? Jag tog min i torsdags (efter en del vånda, för jag var inte säker på om jag skulle), och har mått alldeles utmärkt sen dess. Lite öm på armen där de stack, men annars helt okey.
Strandskatan; Ja jag blir alldeles vansinnig när jag tänker på det.
Vemärjag; Väntar egentligen inte på något alls, mer än att få tummen ur. Tror att jag får det i morgon.
Det är verkligen förfärligt.
Nu sprider ju sig influensan med raketfart om man ska tro media.
Jag ska ta vaccinet i veckan.
Trodde det skulle funkat förra men...näe..det får bli i morgon eller övermorgon.
Jag blev rejält dålig av vaccinationen, men med tanke på att jag är riskgrupp känns det bra. Särskilt när jag lyssnade på kollegan som låg hemma förra veckan. Uppfattade meningen: "Har aldrig varit så sjuk" innan jag lämnade rummet... Så se till att få det gjort!
Nu vistas jag ju inte ute bland folk så himla mycket men nojjig har jag blivit ändå. Framför allt för Lillebror, dock utan någon egentlig anledning. Mammanojja typ. Får väl se när det blir vår tur att bli besprutade. Vi ingår inte i någon riskgrupp...
Ännelaij; Hoppas att det går bättre för dig än för mig.
Lobelia; Ja det var just det
wettex; Mammanojor kommer man nog aldrig ifrån.
Skicka en kommentar