söndag 29 november 2009

Herman, en sann historia i oändlighet


Minns ni Herman? Kakan Herman som cirkulerade likt ett kedjebrev på arbetsplatser, syjuntor och bland grannar på tidigt 80-tal?

Herman består av en surdegsgrund. Helt enkelt en skvätt mjölk, lite mjöl och socker som får stå och sura i rumsvärme i 10 dagar. Under de där dagarna ska Herman röras och matas med vissa intervall. Det här låter ju jobbigt fast det är det inte. Det finns annat med Herman som är betydligt jobbigare.

Nämligen att han föröka sig. Jorå, när 9 dagar gått ska Herman delas i 5 delar.
En ska man behålla själv och de övriga 4 ska ges bort. Och av den femte bakar man en kaka. Och det ska vara en massa gôtta i den, hackade nötter, hackad choklad, rivna äpplen, kanel och en massa annat kak-kollijox.

I 30 år har jag nu bakat en Herman var tionde dag och tvingat på vänner, grannar, bekanta, främlingar en surdegsslatt. Och just nu har jag gräddat inte mindre än tre för nu hittade jag inga fler att ge bort de där bubblande slattarna till. Det finns ju liksom gränser för hur många Herman världen klarar av. Och i skåpet står 3 slattar och bubblar för att om tio dagar förvandlas till 15 kakor. Fast sen orkar jag nog inte mer. 30 års evigt Hermanskötande tar liksom ut sin rätt.

11 kommentarer:

Markattan sa...

Jojo! Martin Timell/Ernst Krichsteiger möter Leila.

Man undrar ju lite oroligt om du drabbats av multipla personligheter.

Markattan, som minns Herman

Ännelaij sa...

uh..men orka..
Surdeg är jag själv.
Behövs inget mer..
Fast gott är det med surdegsbröd..ibland.

Den hemska tvillingen sa...

Markattan; Ja det här är bara en del av persongalleriet. Det finns fler faktiskt. Lulu Carter kommer varje dag och piffar med kuddarna.

Ännelaij; Men det här blir inte ett sånt där vanligt smörgåsbröd. Av Herman gör man en god kaka till kaffet serru. Fast jag ljög ju liiiite i inlägget.

Markattan sa...

Lite?

Markattan

Osloskånskan sa...

Nä, Herman har jag aldrig haft. Men jag har hört om honom. Och för säkerhets skull: nej tack, vill inte ha.

Den hemska tvillingen sa...

Markattan; Ja...


Osloskånskan; Ha, nä det förstår jag så väl.

Kraka sa...

Jag minns Herman men har aldrig "träffat" honom. Kanske dags för en surdeg i mitt liv?

Den hemska tvillingen sa...

Kraka; Ja det är onekligen en upplevelse att göra.

strandskatan sa...

Det var då en väldig "Herr-man" till att vara efterhängsen.... trettio år, en sur en som skall röras och natas . Vilken tur att jag aldrig har presenterats för honom.

Den hemska tvillingen sa...

Strandskatan; Kanske tog i lite när det gälle det där med 30 år...kanske lite. Gjorde väl några i början av den där perioden och några i slutet...så visst, totalt 30 år men inte var tionde dag....

Anmaja sa...

Huhuu... minns att det blev en otäck bismak på de däringa kakorna. Vill bara glömma. ;-O

Anmaja