Nu, nu är jag klar med tapetseringen men inte med piffningen.
De gula ögonen tillhör lilla Essi.
Den gamla slitna tv:n som sjunger på sista versen.
Den enda piffningen som är gjord! Avancerat va?
Lärdomar (igen)
När man har med mönsterpassade tapeter att göra börjar man i ett hörn och fortsätter till nästa, våd för våd, annars får man problem i slutet. Men det där löste jag ju på ett smidigt sätt.
Man ger inte upp trots att tapeten man bestämt sig för dröjer innan de kommer till butiken. Förr eller senare dyker de upp och då slår man till.
Förändringen det innebär att göra om leder i regel till en rejäl tillfredsställelse vilket man gör bäst i att komma ihåg om det strular.
11 kommentarer:
Wow ju.
Markattan
Markattan; Eller hur!
Äntligen kommer bilden man väntat på, det vart RIKTIGT SNYGGT.. Nina
Nina; Tack, jag är väldigt nöjd och nu är väntan över.
Så fint! Redan gjort?
Pynt fint det också :O)
Nog är det djärvt att ge sig på sådana mönstrade tapeter. Ett himla passande, jag vet efter allt tapetserande man genomlevt. Bra gjort!
Nämen titta, fy TUSAN så fint det blev! Jätteroligt att du vågade dig på den och skönt att du orkade vänta.
Jättejättefint!!
(Din kisse påminner en smula om Kosmoskatten i Dr Snuggles. I alla fall på fotot :))
Ewa; Ja, fast så var det ju bara den där väggen som skulle tapetseras. Men snyggt blev det, väldigt bra.
Cici; Passandet gick över förväntan faktiskt men det blev en himla massa tapetbitar över ;D
Fiffi; Jag är så nöjd så, trots diverse små skavanker....men jag väljer att bortse från dessa då de mer beror på min tankeförmåga än på tapetserarkunskapen.
Min kisse är en väligt liiiiten kattfröken med enorma ögonen. Fast söt ändå.
Tjusigt!
Pillargon; Tack, visst blev det väl fint?
Jätteläckert! Du är duktig du! :D
Skicka en kommentar