Liten Alva är minsann hos mormor och förgyller tillvaron. När man ser världen genom hennes ögon blir livet enkelt. Men fullständigt utmattande. Alvas mor och far tog båten efter middagen och lämnade henne till mig. En flaska välling och sen fria aktiviteter med filt, tuggvänliga saker och bensparkar värdig en rysk ballerina.
När mina barn var små myntade jag tesen att vi har samma mängd energi i kroppen hela livet men i en liten kropp blir det väldigt mycket energi och i en stor än energin utsmetad över en större yta och räcker inte lika långt. Jag tror fortfarande att det är sant och jag fattar inte hur jag orkade med när mina egna var små. Men de var för allt i världen fem stycken.
Jag lär nog somna ovaggad ikväll.
6 kommentarer:
Jag fattar inte heller! Mest med tanke på gunstig junker eller när äldsta döttrarna "städade" skafferiet.... Ojojoj
Markattan
Åh, vad ljuvligt!
Hoppas att jag en dag kommer bli mormor, med tre döttrar borde oddsen vara skapliga...
När man umgåtts intensivt med sina barnbarn känner man faktiskt av att man inte längre är tjugofem. Men söta är dom!
Markattan; Lilla Alva har inte kommit dit än men en vacker dag så....
Nilla; Du har bäddat bra för det ja men se till att ladda upp med energi innan du ska tjänstgöra som mormor, det är tröttsamt!
Cina; Söta är dom, så vansinnigt så att man blir bortkollrad på en kvarts sekund.
Småland här! Jag är farmor och jag vet precis hur ljuvligt det är. Märker skillnaden mellan att vara "mamma" och "farmor".
Smålandsfarmor; Ljuvliga ungar!
Skicka en kommentar