I dag ja, en vanlig, rätt enkel tisdag i maj. Erik har visst namnsdag. Grönskan sprutar ur alla vrår i naturen och det är en rätt behaglig temperatur ute.
Inget särskilt märkvärdigt alls för den här årstiden alltså.
För mig däremot har det varit en alldeles annorlunda dag. Tänk, jag har haft sysslor att sköta i dag! Saker att fixa, grejer att ordna och ting att rätta till. På jobbet! Det händer inte var dag nu för tiden. Men det hade jag alltså, fick känna mig en smula behövd rent av.
Och sen hade jag möte med chefen och chefens chef. Uppföljningsmöte efter mitt stampande, med inte bara en utan båda fötterna härom veckan. Då, när jag fått nog och inte ville bli trampad på längre. Då, när ledan stod som spön i backen och jag kände mig som skiten under någons skosulor.
Och si, det kan få effekt att bli så där heligt vred och trött att man ryter att det räcker fan i mig nu. På mötet, med cheferna, presenterades så två förslag, konkreta, med handlingsplan och upplägg. Två förslag för mig att anta eller förkasta. Ingen alls tänker tvinga mig och ingen alls klandrar om jag skulle tacka nej. I så fall går jakten bara vidare.
Men jag tänker nog inte tacka nej, inte till båda. Till det ena kommer jag helt visst att säga nix, inte för att det är ett dåligt erbjudande men för att det tåget liksom gått redan. Så, då återstår förslag nummer två och det ska jag suga på någon tid och sen meddela juryns utslag. Men som det känns just nu kommer jag nog att säga Kör i vind, vi testar. Det kommer att innebära lite pendling medelst buss en tid men inte varje dag och inte så länge. Det kan jag leva med, miljöombyte är ju rätt trevligt. Det kommer att innebära mycket ansvar och mycket att lära men sånt klarar jag av, jag är inte obildbar. NEJ, det är jag inte. Och det kommer att innebära mycket jobb...men hellre det än att sitta så här.
Att ha mycket att göra kan vara förödande men det är fullständigt vidrigt att inte göra något alls. Förvisso är jag en lat människa men det brukar ta sig uttryck i att förenkla, förbättra och effektivisera, inte att sitta still och göra nada. Så, bring it on, the work!
Ps. Till er som till äventyrs saknat kommentarer från mig på alla era roliga bloggar de sista dagarna....jag har inte haft ork, inte lust, inte kraft, inte engagemang. Men läser det gör jag. Jag återkommer säkerligen vad det lider.
9 kommentarer:
BRA jobbat där syster, mycket bra. Och jag glädjer mig å dina vägnar. ett litet jeanspaket på väg och ja, du får tvätta själv.
Grattis!
Markattan
Markattan; Å paket....Jag vill ha många fast du behöver kanske inte skicka alla...det är välkommet från vem det än kommer ifrån.
Jag blir så glad för din skull, så jättejätteglad!
Det är inte BARA solen som lyser varm, det är framtidstron och glädjen som jag läser mellan dina rader som värmer mest.
Vilken kalastisdag!
Fiffi; Ja, kalastisdag. Jag hoppas att det fortsätter.
Jag är dålig på både det ena och det andra när det gäller att kommentera och skriva blogg ... men läser gör jag liksom du. Din arbetssituation .... heja dig !
Strandskatan är glad för din skull.
BRA jobbat!
Och du ta den tid du behöver till det du vill, blogg ska vara kul inte en belastning.
Kram!
strandskatan; Å så trevligt att se dig igen. Förstår att mycket av tankarna är på annat håll men har förstått att det blir bättre för varje dag som går. Tänker så mycket på dig och de små.
Wettex; Nej, belastning ska man inte dra på sig i onödan. Kram till dig och den lille söte Harrypojken.
Men åååååååååååååååh..ååååååååååh vad glad jag blir för din skull!
Självklart ska du inte sitta sysslolös och börtglömd, nej det vill vi inte veta av!
Men äsch då, kommentarer på bloggar är inte det viktigaste i livet.
petitesser.
Jag förlåter dig, (mitt barn..hehe..)flera gånger om.
Lägg energi på annat vetja.
:)
Ha det gott!
/A
Ännelaij; Fint, tack ska du ha.
Skicka en kommentar