Nu har jag pallrat mig upp så pass att jag kunnat läsa och BLIR GLAD över att jag vet att du finns, att civilkurage finns, och ja, att någon vågar stå bredvid och vara ett sånt stöd. Jag kommer då hålla tummarna för att det till slut ska ordna sig för killen och att mamman orkar! Det gör hon/han om stöd finns. Det vet jag bestämt!
Cina: skönt att du mår bättre. Det märkliga med föräldrar är att för våra barn orkar vi hur länge som helst, kanske för att det inte finns några alternativ.
Tack för alla hållna tummar! Oh ja, glad över att du finns, kloka tvilling!
Men det gick så där igår, och allt känns sorgligt och svårt och just idag känns det tveksamt om mamman orkar. Fast det gör hon väl, förstås småningom, för så brukar det ju vara, bara inte just idag. Och hon vet ju att hon har en son som bär på en stor klokhet (även om den inte alltid syns under den stökiga ytan). Det är klart det ordnar sig på nåt sätt, så småningom, bara inte som vi hade hoppats och velat just nu.
10 kommentarer:
Håller!
HÅLLER!!! Vete fan hur jag ska kunna äta men vissa saker är viktigare :-)
Håller tummarna!
Lite sent, läste inlägget först nu.
Men jag hoppas jag fick vara med i efterskott.
Hoppas att det löser sig på bästa sätt för grabben. Jag håller tummarna retroaktivt !
Jag håller jag också, stenhårt! Men inser att det är för sen hållande!??
/Småländskan
Tack för tumhållandet, det gick väl så där...men hållandet kan ju få gälla även framtidens välgång för den här ovanligt kloka killen.
Nu har jag pallrat mig upp så pass att jag kunnat läsa och BLIR GLAD över att jag vet att du finns, att civilkurage finns, och ja, att någon vågar stå bredvid och vara ett sånt stöd. Jag kommer då hålla tummarna för att det till slut ska ordna sig för killen och att mamman orkar! Det gör hon/han om stöd finns. Det vet jag bestämt!
Cina: skönt att du mår bättre. Det märkliga med föräldrar är att för våra barn orkar vi hur länge som helst, kanske för att det inte finns några alternativ.
Tack för alla hållna tummar!
Oh ja, glad över att du finns, kloka tvilling!
Men det gick så där igår, och allt känns sorgligt och svårt och just idag känns det tveksamt om mamman orkar. Fast det gör hon väl, förstås småningom, för så brukar det ju vara, bara inte just idag.
Och hon vet ju att hon har en son som bär på en stor klokhet (även om den inte alltid syns under den stökiga ytan). Det är klart det ordnar sig på nåt sätt, så småningom, bara inte som vi hade hoppats och velat just nu.
Någon särskild; Tack, fina ord som värmer. Men....jag tror faktiskt att ditt mail idag kommer att hjälpa till i en positivt riktning.
Skicka en kommentar