tisdag 22 december 2009

Alla andra har....

När jag trillar runt på mina fina standardbloggrundor ser jag att folk förflyttat sig från jobb till jullov, från ostädat till städat, från inga-julklappar-köpta-mode till nu-är-allt-klart-och-se-vad-fint-det-blev-läge, från har-du-köpt-ingredienser-till-korvtillverkningen-älskling till KOLLA-vi-har-minsann-gjort-vår-egen-korv-i-år-IGEN!

Som jag skrev tidigare så orkar jag inte ens tänka på det här innan jag klarat av diverse välplanerade födelsedagsfirande. Nu är det avklarat...men fan vet om jag orkar ändå. Städa säger jag tyst för mig själv och går och lägger mig. Jag har inte gjort ett handtag för att få det julfint. Jo, jag har gjort tre handtag. Jag har snötvättat mattorna i kök och hall. Jag har satt ner hyacinterna i hyacintglasen och jag har gjort den där chokladen jag absolut vill ha. Men det är allt, alles, ce tout (minns inte min skolfranska). Och lönen betalar min fina arbetsgivare ut den 23. Tack goe herrn för det.

Allt emedan jag traskar runt och hälsar på hos mina kompisar på internetz inser jag också att det är kallt i det här landet. Det eldas i kaminer och det dras på ett extra lager kläder. Och det är då jag inser att det här med att bo i lägenhet i stan med centralvärme, rinnande varmt och kallt vatten och sånt inte är så jäkla tokigt ändå. Men det gör ont i hjärtat när jag tänker på den lilla stugan som står där ute alldeles ensam och fryser allt medan vi sitter inne vid elementen i stan och mår gott. Och jag är säker på att hon till våren, när det börjar bli drägliga temperaturer igen tänker i sitt stilla sinne att "nu duger det va? Nu passar det att komma, men när det var som kallast och eländigast här då höll ni er här ifrån. Jojo, bekvämt ska det va...."

Nu, nu måste jag slänga benen över sängkanten, hasa mig ner och duscha. Och sen ska jag traska upp till företagshälsovården för lite terapisnack och det, gott folk, det kan jag verkligen behöva.

9 kommentarer:

strandskatan sa...

O jag, det är klart att stugan känner sig övergiven. Kan du inte göra ett litet besök i alla fall ?
Hoppas att terapisamtalet är givande !

Markattan sa...

Du kan ju alltid glädja dig åt att du inte har det riktigt lika bistert temperaturmässigt. 7,2 grader när Söta halvan gjorde entre i markatteboning....

Markattan

wettexvärlden sa...

Ta du julen i din egen takt, den kommer nästa år igen. Skit i "inbillade" krav och bara lev.
Varm kram från en som aldrig skulle sätta sig i ett hus med utedass... ;)

XXX sa...

Skatan; Vi gjorde ett besök förra helgen och det var så rysligt kallt att tanke på att åka dit nu är lite väl mäktig.

Markattan; Fy schalingen va kallt.

Wettex; Fast vi har innedass men ingen värme på och inget vatten i kranarna så här års...Nä det blir en jul i stan och i min egen takt ja. Kram tillbaka...och några till sönerna de fina.

Jag, Lobelia sa...

Det är det som är grejen. Man får ett gäng dagar ledigt att göra vad man vill. Inte vad andra vill. Skit i additionsstressen. Gör det som ger dig vila o energi.
Och jag undrar - gör mänskor verkligen alla sillinläggningar, korvar, och hemkokta skinkor som de pratar om? Hur kan det då komma sig att sillen är slut på ICA och att det är som mest folk runt disken med den färdigkokta skinkan? Önskar dig en jul precis som DU vill ha den.

XXX sa...

Lobelia; Tack, önskar dig precis det samma.

Anonym sa...

Den hemska tvillingen önskas UNDERBART SKÖNA HELGER! Med återhämtning, vila och BARA VARA!

För en stund sedan kom jag hem efter en biltur till min lilla konsumbutik ca 1,5 mil härifrån. Det var så gudomligt vackert! Alldeles vitt och rimfrosten gnistrade på trädens grenar.

Nu har precis inmundigats några härliga gravade laxmackor, tagits en hutt därtill och som grädde på moset en julöl av gott märke! Mås som en prinsessa, om en stund ryggläge och Harry Martinsson (Nässlorna blomma)

Kram på dig du kära syster! Goda tankar rusar genom rymden - TILL JUST DIG!

Småländskan

XXX sa...

Småländskan; Ja det var väl det jag kände. Lika goda tankar och önskningar om goda helger går i retur. Här råder nu julefrid.

Ännelaij sa...

Kram