Låt oss tala om gårdagen en stund.
Jag åkte till jobbet och ägnade mig åt att vara social får man säga. Jag var ganska pigg när jag kom dit men blev snabbt trött. Fast det är ju trevligt att träffa kompisar.
Och så fick jag då en återbudstid hos Valter på neurologen klockan 2. Närbo jagas upp för att köra mig dit och det höll på att ta en ände med förskräckelse på grund av bristfällig snöröjning. Men i tid kom vi och så även doktorn trots vissa skador under lunchen. Vet inte om det är så klokt att lägga sin hälsa i händerna på en man som inte kan tillaga sin lunch utan att blodvite uppstår. Det är en sak att fundera på!
Så undersökning där reflexer ska undersökas och där var allt normalt. Lite svagare i höger hand och arm. Det jag tyckte var mest märkligt var att jag inte klarade av att träffa nästippen med höger pekfinger, jag hamnade konsekvent på näsvingen. Fast Valter gav sig den på att jag skulle klara det och körde på tills jag gjorde det.
Ny magnetrönten av nacken ska ske och förhoppningsvis så pass kvickt att den gode Valter hinner se bilderna innan han drar på semester nästa vecka. Den tidigare inflammationshärden kan inte förklara det jag känner i armar och händer nu men det hade jag ju redan räknat ut. Men för att sammanfatta så är han lite orolig men inte jätteorolig. Och det är inte jag heller egentligen för jag orkar helt enkelt inte.
Jag sov många småsnuttar i går eftermiddag när jag kom hem från sjukhuset. Jag har sovit som en stock hela natten, jag hörde inte ens när Närbo var här och frukosterade.
Det här inlägget skulle jag normalt skrivit på 10 minuter eller så. Nu har jag ägnat en dryg timme. Det är framförallt höger ringfinger som tar tid på sig.
Men jag känner faktiskt en läkare som bara använder pek- och långfingrar när han skriver. Jag talar inte om vad han heter, nån diskretion får man ju ändå visa, vi nöjer oss med att kalla honom V.
Men om du nu letar dig tillbaka hit Valter så ska du veta att jag verkligen uppskattar dig, ditt avslappnade sätt att vara och att du tar mina krämpor på allvar.
9 kommentarer:
Hejpårej raring!
Jag tycker du är helt suverän! Mitt i all sjukdom och underliga symtom märks det så tydligt vilken enorm humor du har och hur fantastisk du är på att uttrycka dig!! För att inte tala om ditt "jävlaranamma"! DET är inte många förunnat.
Här håller vi tummar och klor för att du ska orka vara DU, no matter what!
En ros till dig ---<--{(
Gökboet; Tack! Men egentligen är det ju nu inte så värst synd om mig vilket jag påminns om varje dag. Det finns så många som har det svårt och är helt utan hopp om att bli friska.
OM jag detaljstuderar min kropps tillkortakommanden så blir det en liten lista men det mesta pekar ju på att jag blir bra igen, jag ska bara sova lite först :-)
Fast tack ändå, det värmer!
Även om du är stark och behållit din humor så skulle väl det här vara skönt??!!
***
Gräset sluter sig mjukt kring mina fötter.
Träden slår ut med sina armar och viskar ömt.
Fåglarna sjunger de finaste visor.
En hare lockar mig med sina skutt.
Det doftar barr och värme.
En stubbe bjuder mig sittplats.
Jag tar tacksamt emot för mitt hjärta tynger.
Ljungen breder ut sig som en bädd för mig.
Tänk att få sjunka ner i den mjuka ljungen och sova, sova tills allting ordnat upp sig.
****
anonyma Eva
Anonyma Eva: Du är grym! Vet du hur mycket jag längtar till stugan efter det här? Och vet du hur länge det dröjer innan jag kommer dit och kan uppleva det?
Jag tror att Valter fixar det här, hjälper dig att bli frisk alltså. Trots han bara använder pek- och långfingrarna när han skriver. Förhoppningsvis är han bättre läkare än maskinskrivare! Och troligtvis har han en sekreterare som är en jäkel på maskinskrivning! Erkänner: jag använder också bara pek- och långfingrar,kanske nån gång även ringfingrarna, men det är sällan. Det går otroligt snabbt i alla fall och en gång i världen var jag "känd" som sta´ns snabbaste annonsmottagare. Jag skrev ta mig f-n snabbare än kunderna läste! Så, det är inte alltid rätt fingersättning på tangentbordet som = rätt man/kvinna på sitt jobb.
Var rädd om dig nu tvillingen. Och du vet att jag håller tummarna (de jag inte använder på tangentbordet) för att allt ska gå bra för dig.
/Småländskan
Småländskan: Har nyss lärt mig rätt fingersättning själv. Jag skrev kopiöst snabbt med pekfingervalsen och har lyckats få upp hastigheten lika snabb med hela fingersättningen. Fast just nu går det långsamt.
Vad gäller Valters heland förmågor :-) Jag får ingen behandling så jag får läka mig själv men det är gott att ha en läkare som lyssnar och tar på allvar!
Ja, just det att nån lyssnar och tar på allvar, det är gott nog. Då tror jag man (du) får en extra kick, en kick som får dig att känna att "nu jävla ska jag fixa det här". Än en gång... jag tror på dig, på att du fixar detta och att du får uppleva en alldeles speciell härlig underbar vår och sommar där i stugan, med massor av betongande och allt annat...
/Småländskan
Jaha..där halkade man snett på kilklackarna igen! Grym vill jag ju inte vara. Tänkte bara förmedla en skön tanke :-)
Här kommer en mer vardagsnära tolkning av dikten.
Sätt på dig raggsockorna för det mjuka kring fötterna, använd särbons armar för omfamningen och be honom viska ömt. Sätt på någon fin musik och ta ditt täcke med påslakanet utan hål i och lägg dig på det under julgranen och dra in doften i näsan. Vänd blicken mot dina katter och njut av deras infall. Blunda sedan och njut och tänk att det ordnar sig till slut.
Anonyma Eva
Anonyma Eva: Julgran har jag inte haft nån i år heller. Och att få Närbo att säga något ömt är ungefär lika svårt som att plocka blommor på månen, däremot snarkar han tjusigt för mig ;-)
Tack för omtanken!
Skicka en kommentar