Så nöjd med mig själv

Tro det eller ej men jag har anmält mig till en stegtävling på jobbet!
Jag vägrar att se det som en tävling mot någon annan än mig själv vilket jag gjort klart för laget. Anmälan är endast ett sätt för mig att höja min motivation att få motion.

I förrgår var jag och köpte mig ett par gå-skor eller walking-skor som Stadium kallar det. Och på kvällen var Närbo och jag ute och invigde dem. Funkade sjukt bra, fick inte tillstymmelse till blåsor vilket är det normala för mig.

I dag fick Närbo åka ensam till stugan för jag vägrar gå i den där djupsnön igen. Jag får allt vackert vänta några veckor till så att snötäcket får tid på sig att krympa ihop till ett djup som även jag klarar av. Istället meddelade jag Närbo att jag gick emot honom när han skulle ge sig hem igen så att han kunde plocka upp mig längs vägen. Jag gick 5.2 kilometer i rask takt. Inte för att det är någon våldsam distans men för mig är det enormt med tanke på all museklstyrka som försvann under vinterns ryggmärgsinflammation.

I små korta passager sprang jag till och med....nåja, vi kanske ska kalla det jogga istället. Men ändå! När Nemo tränade inför Stockholmsmaran förra året hade vi en del snack om det där med att träna. Jag var rätt övertygad om att min stackars kropp aldrig skulle vilja ge sig ut på sådana strapatser. Men se nu på kärringen, nu jävlar är hon på gång! Fast nån mara kommer det nog inte att bli, åtminstone kommer det dröja länge än innan jag är så vältränad att jag orkar det.

Och titta vad jag hittade på min tur! Ett knippe vitsippor! Jag var tvungen att kila över vägen och föreviga detta fantastiska vårbevis.

Jo men hur gick nu hjärtundersökningen? Tja, nåt ultraljud blev det ju inte för det skulle läkaren skriva remiss om först. Trodde jag redan var gjort. Proverna som togs i torsdags var iallafall bra med undantag för kolesterolhalten som var för hög.
Detta har nu lett till att tvillingen blivit tant! Två tabletter, en mot högt blodtryck och en mot högt kolesterol, som ska tas vid två olika tillfällen på dagen är allt för mycket för mig. Alltså har jag skaffat en medicindosett. HUR mycket tant är inte det va? Fast tant ser iallafall till att få sin motion!