torsdag 6 oktober 2011

Fredrika, förlåt dem ty de vet inte vad de gör.

Det här är ett inlägg som börjar med KitchenAid och slutar på samma ställe. Och det beror på ett samtal på lunchen som handlade om ytlighet.
Ett litet tag har jag trånat efter en Kitchen Aid. Jag tror att min längtan tog sin början samtidigt som Mette Blomsterberg klev in i mitt liv genom programmet Det söde liv. Å så himelskt fint och så enkelt hon får det att se ut. Och vilket proffs hon är denna konditor. Jag har en hemlig dröm om att få praktisera en vecka eller två hos henne och lära mig alla knep.

Ja alltså, en KitchenAid i köket...om jag bara kan få klart för mig vilken färg jag helst vill ha.

Men, så observerar man ett och annat. Små fenomen i samhället som till exempel att husmorstrenden växer sig allt starkare. Det är inredningsmagasin med lantkök och vitt. Saft i farmors gamla kanna och hembakta....NEJ, inte bullar, utan CUPCAKES med FROSTING och pärldekorationer. Det är bloggar som visar upp de finaste hemgjorda gåbortspresenterna inslagna i hemvikta papperspåsar förslutna med små rara gem från Panduro.
Det är puttigt och nuttigt, lantromantik och stövlar. Det är rosa och prinsessigt, det är renovering och vitrappat, omklätt och snoddar. Det är så förbannat piffat att piffet står en upp i halsen.

För en som är född på 60-talet känns det här väldigt främmande. Jag växte upp i en tid då tjejer brände behån och höjde sina röster för att höras. Den tid då kvinnor lämnade hemmet och kidsen på dagis och gick för att skaffa sig en egen inkomst. Jag växte upp i en tid då kvinnor blev självständiga och självförsörjande.
Och det är helt ok att vara husmor, inget fel alls i att vara hemma och ta hand om det uppväxande släktet. Däremot vänder jag mig mot trenden vilket kanske märktes här ovan. Och möjligen skulle ett och annat bröllopsmagasin kunna ta in en artikel om Fredrika Bremer på det att dagens unga kvinnor ska förstå att livet inte enbart består av make, trampet av små fötter och ett fat CUPCAKES med FROSTING och pärldekorationer utan också en sjujävla tacksamhet mot kvinnorna som gick före och slogs för våra rättigheter.

Och när Kristdemokraterna nu utmanar partiledaren
och det börjar stå klart att det är de mörkt konservativa som invänder mot Hägglund så blir det tungt i min mage. Jag blir så trött på de här som i förtäckta ordalag pläderar för kvinnan tillbaka till spisen. De gör det genom utspel om familjens vikt i dagens samhälle, familjen som garant för det sociala anpassningsarbetet.
Kyss mig i arslet...Det är samhället som fostrar sina medborgare och har man otur så hamnar man i en familj som anser att aga är rätt uppfostringsmetoden. Den heliga familjen ja...Say no more!

Ja, så för att komma tillbaka till starten....jag är en sån där som gör ett statement (för såna håller man sig med) och skiter i att köpa KitchenAid och istället väljer nåt mindre inredningsmagasinshajpat. Så jag funderade på att bestämma mig för just det, kolla upp en Bosch eller Elektrolux eller vad som nu kan finnas på marknaden. Fast då fann jag att de här inte-så-trendiga-märkena kostar marginellt mindre än en KitchenAid och då tänkte jag att jag tror att jag skiter i mitt statement och fortsätter att önska mig en finfin röd maskin...eller en gul...eller ska vi ha en äppelgrön. Eller vet ni, färgen spelar ingen roll, ge mig bara en KitchenAid! Huvudsaken är att man minns Fredrika Bremer och tjejerna medan man använder den.

Dagens glädjeämnen:
1. Sarah Palin meddelar att hon inte kandiderar för att bli republikanernas presidentkandidat. Min analys är att Fru Palin drar in för många sköna kulor under sina turnéer med det där tepartajet. Käre jestanes vad bra att hon inte ställer upp, en ren mardröm att få henne till president i USA.

2. Nobelpriset i litteratur till Tomas Tranströmer

7 kommentarer:

nillas liv på pinnen sa...

Ja, du.
Säger hon som skaffade sin första elvisp för några månader sedan.
Kitchen Aid, liksom. Var ska man få plats med skiten?

Och det skulle nog Fredrika Bremer också ha undrat. Det är min fasta övertygelse.

Den hemska tvillingen sa...

Nilla; Jo men elvisp funkar jättebra. Säkert. bara inte lika jättebra som KA.

Skiten ska du slänga och Kökshjälpen ska förstås stå på bänken och glänsa!

Fredrika var ett handlingskraftigt fruntimer och hade löst problemet! Det är min fasta övertygelse.

Den där tjockisen sa...

Jag tolkar din mycket välskrivna text som en tillåtelse att fortsätta tråna efter en Kitchen Aid. Även om lika lön är viktigare.
En röd kanske, eller en benvit, eller...

frunatmaken sa...

Idag vräker jag ur mig husmorsråd åt höger och vänster så jag blir helt matt. Jag är också galet sugen på en Kitchen Aid bara för att de är så snygga.

Jag har en Elektrolux Assistent. Först hade jag min mors, en orange köpt på tidigt sjuttiotal när jag flyttade in hos maken och han också hade en efter sin mamma fick dottern min mammas.

Den är underbar! Den knådar deg och framförallt använder jag passertillsatsen den här tiden på året och äppelmoset gör sig nästan själv.

Fundera på vad du har för behov och köp den bästa maskinen för det. Jag skulle inte klara mig med bara en KA men hade jag plats skulle jag ändå vilja ha en för skönhets och mer snabbvispandes skull. Nu blir det med elvisp istället och en hand är då upptagen. Att byta min Assistent mot en KA - aldrig, men den drar jag inte igång för en sockerkaka i vilket fall.

En KA tror jag också är rätt värdelös om man råkar köpa en halv älg som jag gjorde en gång. Då fick köttkvarnen jobba minsann.

Den hemska tvillingen sa...

Tjockisen; Å tack, jag har varit stum (mina arbetskamrater skulle jubla...) av belåtenhet sen jag läste din kommentar i morse! Lika lön och sen en Kitchen Aid.

frunatmaken; Så talar en jämtska! Hade en assistent i brunt på den tiden jag bodde i Jämtland (ja du ser trenden), var husmor och tog hand om älgkött. Men nu är det endast och alenast trendriktiga saker där en KA passar bäst. Så det så. Och så bor jag ju inte i Jämtland längre!

Ingen särskild sa...

Vad är en kitchen aid? Eller, du behöver inte svara på den frågan, förresten, jag fattar på ett ungefär av sammanhanget. Och anar att det inte är nånting jag skulle bli jätteglad av.

Däremot blev jag väldigt glad över att Tranströmer fick Nobelpriset!

Den hemska tvillingen sa...

Någon särskild; Tror inte heller att du skulle uppskatta en sådan, fast jag trodde ju inte heller att jag skulle sluta röka och börja träna. De konstigaste saker kan hända.
Att TT fick Nobelpriset var däremot inte konstigt alls.