Fick återigen klart för mig att jag haft en väldig tur.
I faktarutan står att 1-5 på 1 miljon drabbas av myelit och då kan man ju säga att jag haft en jävla otur som skulle vara en av dessa få. Men med tanke på hur illa det kan gå så har jag ju verkligen haft tur för jag kan ju till och med springa.
Jo, det går fast balansen är något sämre än för några veckor sedan, trots att känseln i fötterna är än mer begränsad nu än sist jag var på neurologen.
Känner mig tacksam över detta och värmen från vår nya insats i öppna spisen denna kalla, regniga kväll.
6 kommentarer:
Ja, jösses...
En riktigt jobbig sjukdom om man har otur. Låter som den kan pendla fram och tillbaka, är det så?
Nilla; Ja det verkar ju onekligen så vilket är det jobbigaste tycker jag. Har blivit enormt medveten om min kropp och hur den mår.
Det kan jag förstå...
Usch ja, vågade inte ens komma i närheten av den tanken.
Markattan
Jag tänkte på dig när jag läste artikeln! Varm kram!
Markattan; Det behövs ju inte heller. Jag hade/har tur!
Cina; :-)
Kram till dig.
Skicka en kommentar