Jag är en idog lyssnare av P1. Det innebär en hel del intressanta program och en hel del repriser som är mindre intressanta.
Just nu lyssnar jag på Stil med Susanne Ljung. Fascinerande!
Har aldrig hört ett program där medarbetarna jobbar så hårt för att få till samma tempo och släp i rösten som programledaren.
Lyssna så får ni höra dem säga KELÄÄÄDER istället för kläder. Eller HAN HADE VÄÄÄLVEÅÅÅRDADE HÄÄÄNDER. Varje mening avslutas med ett utdraget sista ord och är däremellan späääääckad med ord som draaaas ut för att poängteeeera hur intressaaaant det hela ääääär.
Fast det mest fascinerande med det hela är att jag lyssnar, fullkomligt ointresserad av mode som jag är.
Men ni som är i min ålder eller äldre....visst var Susanne Ljung flitigt förekommande på teve på 80-talet? Pratade hon verkligen så här släpigt och lite småsluddrigt på den tiden? Missuppfatta mig inte nu, jag har inget alls emot Ljung eller programmet, jag är bara fascinerad som sagt.
21 kommentarer:
Susanne Ljung?
Nej, jag tror inte hon fanns på 80-talet.
Meh, skärp dig du. Hon är född 1961 och om du inte pratar om nåt 80-tal före 1900 så fanns hon!
Jo då, hon fanns och var väl inte fullt så utstuderad i sitt taaalande då.
Jag tycker att Stil är ett intressant program, även om jag inte är intresserad av mode, om programledaren och reportrarna bara kunde prata som vanliga människor. Jag står inte ut med att lyssna på dem! Senast tio över tio stänger jag av radion, då går det inte längre.
/Helén
Anonyma Helén; Jag tycker att det är lite sött att Susannes adeptrar är så imponerade av henne att de måste låta precis som hon.
När jag lyssnar på någon med VÄLDIGT speciell röst, typ Susanne Ljung el Kristina Lugn, så hör jag inte vad dom säger, bara rösten!
Irriterande...
Gökboet; Ja så kan det vara, tror att jag gjorde så tidigare. Nu tycker jag att det där släpiga är rätt avslappnande. Har svårare för östgöta-öen på vädret från smhi :-)
Har för mig att hon var musikjournalist eller nåt då på 80-talet. Hon sågade all musik som jag gillade. Lite tvärsbana där, från början.
Cina; Ja musik ja. Såna sågningar sätter sina spår.
Det är ungefär som när man sitter och lyssnar på en föredragshållare, som har nåt/några ticks. Där sitter man bara och kollar dem, t.o.m. räknar vissa av dem, undrar när nästa ska komma, viskar och frågar bänkgrannen om han/hon upplever samma sak. Efteråt har man ingen aning om vad människan pratat om.
/Småländskan
Småländskan; Jo, fast de där ticsen kan bidra till hela föreställningen, som de gjorde när jag var och lyssnade på "Mr Tourett och jag" med Pelle Sandstrak. Utan hans tics hade inte föreläsningen blivit det den blev.
Herregud sicken gammal TANT!!
Ha HA HA!!!! (hysteriskt)
Oslo; Mmm fast det där med ålder drabbar så olika ju! (smått hysterisk också)
Susanne Ljung har jobbat som nån slags nöjesreporter. Och då snackade hon normalt. Sen åkte hon till New York ett tag och har sen dess förkovrat sig alltmer i mode.
Jag försöker låta bli att reta mig på rösterna, för programmet är för det mesta ganska intressant. En av reportrarna, minns inte hennes namn, låter väldigt "flickigt obscen", ja, hon har nån slags Lolita-stuk på stämman som väl knappast skulle passa in på t ex programserien Plånboken eller socialrealistiska Tendens. Tror hennes röst är medvetet anpassad till ämnet. Som om det skulle vara nödvändigt.
Ebba von Sydow låter ju helt naturlig i sina TV-program, men hon är å andra sidan miltals från Ljungs programinnehåll rent kvalitativt.
Men människor i modebranschen, ja herregud, det är en annan värld. Såg programmet om Valentino på TV häromveckan. Superintressant! Inte bara för haute couturen (stavas det så?), utan för typerna som rör sig i den världen.
halvsöstera A i Småland
Halvan A i Småland; Ja visst är programmen intressanta, eller i varje fall människorna de berättar om. Folk som en otrendig typ som jag aldrig hört talas om.
Lolitan, vet vem du menar, ja...just lolitig!
Men tack och lov för P1, den kanalen är min bästa vän.
E v S program har jag aldrig sett ( teve väl?) men som sagt, mode intresserar mig föga.
Kram från en som börjar jobba på måndag.
Inte roligt att höra på tillgjorda människor. Som idag när man talade om katastrofen i Hiroschima och dess offer. Tycker man kunde tala om händelsen och offren med lite aktning. Men nej, samma tillgjorda röst som om händelsen och lidandet inte bekom dem i Stil ett endaste dugg.
Anonym; Det hörde jag inte men jag håller helt med dig. Ibland låter de som om de berättade om något väldigt roligt när det i själva verket är mycket tragiskt.
Programledaren, eller någon annan i programmet som anamat den tillgjorda rösten berättade om hur det efter katastrofen satt folk med tomma ögon på parkbänkar i stan och att folk döende kravlade längs floden. 100000 hade dött omedelbart. De som överlevde dog kort därpå under svåra plågor, eller fick skador för livet.
Detta framsades alltså med dessa glättigt tillgjorda röster.
Anonym; Usch, det låter hemskt.
Äntligen nån jag kan ventilera Stil med!!! Jag har länge funderat på Susannes sätt att tala i programmet Stil,som jag med fascination lyssnar till på lördagmorgnar. Jag blir tokig, varför talar hon så där? Har problem att ta in det hon säger för jag lyssnar bara på HUR hon säger det. Hon talade inte så där på 80-talet då jag minns henne från nå't nöjesprogram i TV. Jacobs stege kanske. Och det jag undrar över just nu är: Heter accessoarer aKKsessoarer eller aSSessoarer??? Enligt Susanne heter det det förstnämnda. Nå'n som vet?
Kanske ses vi på måndag Eva
!!!!!
Hej från Eva W
Ewa W; Ja vi sågs ju i måndags och se hela veckan :-)
Och jag håller fortfarande på att det heter aSSesoarer.
Kanske ses vi på måndag igen? Trevlig helg önskar jag dig!
Jag har samma 'problem' med att lyssna:
Varje gång börjar jag efter ungefär en minut in i programmet jag analysera igen hur Ljung pråtar.
Två saker är verkligen irriterande utöver vad beskrevs i blogg-inlägget:
- överdriven grav accent (accent 2)
alltså som i anden (bestämmt form av "ande"): det andra exemplet i
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ee/Sv-anden_anden.ogg
Hos Ljung bara skjuter tonhöjden upp typ 2 oktaver.
Låter oerhört konstlad och överdriven.
- inandning före ett betonade ord.
Det händer [snabbt inanding] jämt.
Och det i kombination med varandra och med de överdrivna vokallängder gör det omöjligt för mig att lyssna till vad hon säger.
Tyvärr, för jag är interesserad.
Skicka en kommentar