Thailand del 3 - Fler människor vi mött

Jag glömde ju att berätta om Gråterskan! Hon bodde i rummet intill Närbo och mig och hade kanske uppnått 23-årsåldern. Hon var där med en kompis. De förde inget sent nattliv så inte blev vi så väldigt störda av dem precis, om det inte var för de där gråtattackerna.
Det har blivit kväll första, eller möjligen andra dagen på vår resa och vi sitter i mörkret på balkongen och njuter av blodapelsinjuice, vodka och is. Plötsligt öppnas grannarnas dörr och vi hör hur någon snyftar och hur någon säger ” Å jag tycker det är så jobbigt att höra hur svårt du har det med Daniel”. Och sen var det igång. Ett ihärdigt gråtande samtidigt som vi fick ta del av historien om den hemske Daniel och alla hans fel och brister. Endast avbrutet av idoga snytningar.

Och jag tänkte i mitt stilla sinne ”Lilla gumman, du är på semester nu, låt inte den där skiten förstöra den för dig, det verkar han inte vara värd.” Men jag hade ju inte med det att göra så jag sa inget. Kvällen därpå upprepas hela den där scenen följt utav ett samtal från Gråterskan till Daniel där hon skällde ut honom efter noter samt avslutade hela förhållandet. Och så ännu mera tårar.

Döm om vår förvåning när Gråterskan uppenbarar sig till frukosten nästa dag i sällskap med en kille som hon pussar och ler emot! Sorgen över Daniel verkade ha gått över fort.
Några kvällar senare, utan att vi fått nån ordentlig kläm på vem sjutton den här andra grabben var för någon, överhör vi ett jävla bråk från grannbalkongen. Det är grabben som skäller ut Gråterskan eftersom han ”kommit dit för att trösta henne och så beter hon sig som en jävla *kvinnligt könsorgan*”. Vid det här laget hade jag slutat tycka synd om tår-spridaren och det gick över helt och hållet när hon traskade in med skorna på hos en Thai-massör. Står det skor utanför ingången till ett thailändskt ställe så betyder det att man tar av sig skorna innan man går in. Man behöver inte vara raketforskare för att fatta den signalen. Men där travade hon in och krävde betjäning som nån jävla överklassbrutta och då kände jag inget som helst förbarmande med henne.

Jag nämnde heller inte att Disponent Johanssons fru är svensk mästare i tåhävning. Herrejisses vad tåhävningar hon gjorde under våra gemensamma flygresor. Men så var han, Johansson, stolt över sin fru också och det kan man ju förstå. Inte alla som är gift med en svensk mästare heller. Närbo är det definitivt inte, han är inte ens gift, men så får han skylla sig själv också!

Att gissa nationalitet på de medboende var en annan hobby vi ägnade oss åt under semestern. Och det är ju egentligen inte så svårt, det gäller bara att spärra upp öronen så man hör hur folk pratar så kan man lätt placera dem. En morgon kom 4 helt obekanta människor travande över poolområdet när vi satt och frukosterade. Jag puttade på Närbo och hävdade med bestämdhet att de där fyra, två män och två kvinnor, med all säkerhet var från Finland. Jag kan inte minnas att Närbo protesterade. När de ställde sig vid poolbaren för att göra en beställning så var saken klar för min del. De ÄR finnar sa jag segervisst.
Och plötsligt står det ett litet, fyllt glas framför var och en av i sällskapet. De fattar glasen försiktigt med höger hand, ser varandra högtidligt i ögonen och sen häller de i sig innehållet snabbt och utan att tveka. Fort ner med glasen och begär en omgång till. Helt klart var de finnar! I övrigt var de precis som vi andra!

För övrigt har jag drabbats av en lidnersk knäpp!
Jag var hos tandhygienisten idag och mamma, mamma, han borrade inte alls! Inga hål således. Fantastiskt nöjd med det gick jag och handlade mig träningskläder!
Dessa måste ju invigas så jag stack ut efter middagen. Iförd mina nya kläder! Och fann mig själv jogga sista tredjedelen av sträckan. Hjälp mig, en utomjording har intagit min kropp!
(Framgår det att jag är rätt mallig över bedriften? Jag är mer förvånad än något annat för det konstiga är att jag tycker att det är roligt!)