söndag 13 februari 2011

A long lost friend

Under de senast 6 åren har jag anklagat mina två äldsta för att ha försnillat min receptsamling! Indignerat har båda svurit sig fria från anklagelsen och hävdat att jag nog slängt boken.
Bha, har varit mitt svar!

Och si! När det hemflyttade flickebarnet packade upp sina belongings i den av mig tömda garderoben så fann hon i en kartong...Vadå?
Jo, just den svårt saknade receptsamlingen!

Haha, mamma har ALLTID rätt...och den här mamman kan göra en och annan också nu när boken är tillbaka hos sin rättmätiga ägare.

Vad sa ni nu då, flickor?

kl.

15 kommentarer:

  1. Osloskånskan13 februari 2011 kl. 15:56

    Jag hade dött på fläcken om jag blivit av med den. Fast inte av svält.

    SvaraRadera
  2. XXX13 februari 2011 kl. 16:20

    Oslo; Ja men ilskan och sorgen över att den var borta har hållit mig vid liv. Jag var sååå nära att bli bitter och förgrämd men jag klarade mig precis! (Nu överdriver jag bara en smula)
    Nu kan jag fortsätta mitt liv och med bonusen att jag har en ständig hållhake på den försnillande dottern!
    Äsch, kul att boken är tillbaka för jösses vad jag undrat var den blev av.

    SvaraRadera
  3. Anonym13 februari 2011 kl. 17:10

    Jag var i många år ilsken över en försvunnen 7 sorters kakor som jag sedan fann bland gamla skolböcker.

    SvaraRadera
  4. Cina13 februari 2011 kl. 17:15

    Precis! Förr eller senare, som i detta fall, har mammor alltid rätt. ALLTID!

    SvaraRadera
  5. XXX13 februari 2011 kl. 17:33

    Frunatmaken; Ja du ser. Dottern hävdar att hon inte hade en aaaning! Har vi hört det förut?


    Cina; ALLTID! Det var annat generationen före oss! ;-)

    SvaraRadera
  6. Anna13 februari 2011 kl. 19:00

    gør du sånna dær smørkakor då, och skickar øver ett par (læs: hundra eller så) till mig? Du har adressen.

    SvaraRadera
  7. Markattan13 februari 2011 kl. 19:27

    Annas kommentar var ju väntad :-)
    Grattis till återfunnen receptsamling!

    Markattan

    SvaraRadera
  8. XXX13 februari 2011 kl. 19:59

    Anna; Nej det gör jag inte för vet du, receptet på de kakorna var inte där!!!! Det kunde jag tagit gift på!

    Markattan; Tack, man borde kunna paddifiera recepten...om man nu hade en padda.

    SvaraRadera
  9. Markattan13 februari 2011 kl. 21:15

    Tvilling, jag kan....

    Markattan, som INTE ska ut och resa snart

    SvaraRadera
  10. XXX13 februari 2011 kl. 22:21

    Markattan; Du var ju ut och flängde förra året och dessutom ska du snart ta stugan i besittning.
    Vi ligger lika!!! Fast du har en padda!

    SvaraRadera
  11. Markattan14 februari 2011 kl. 04:53

    Jaja! Vi ligger lika,
    Fast jag har paddan.
    Upptäckte dock nyss att kaffet är slut....

    Markattan

    SvaraRadera
  12. XXX14 februari 2011 kl. 05:54

    Markattan; Vi kan byta! Jag har kaffe!

    SvaraRadera
  13. Dehäreja14 februari 2011 kl. 20:53

    Jag skulle mycket väl ha reagerat precis som du över något som helt plötsligt "försvunnit". Men inte en Kokbok! Aj häjt kokböcker!

    SvaraRadera
  14. nillas liv på pinnen14 februari 2011 kl. 22:33

    Här försvinner det ditt och datt när utflugna barnet återvänder hemåt efter besök. "Men den där är ju min" kan hon envist hävda när jag kommer på henne, men den är min. Det vet ju vi.

    SvaraRadera
  15. XXX15 februari 2011 kl. 05:24

    Gökis; Fast det här är ju den där med egenhändigt ihopsamlat och nedplitat material från kulinariska fynd hos vänner och bekanta, sånt kan man ju inte hata.

    Nilla; Ja vad ska man säga? Och det, min bästa Nilla, har jag funderat över i flera minuter nu utan att komma på rätt replik så det blir inget mer skrivet om den saken. Klockan är inte så mycket att man kan begära mer av mig.

    SvaraRadera