onsdag 26 januari 2011

Till Metta Fjelkner*

Du skrev en debattartikel med anledning av teveprogrammet Klass 9A och jag har några ord till svar.

Du har naturligtvis rätt i att politikerna måste ta ansvar för skolsituationen och att alla elever ges möjlighet att lämna skolsystemet med godkända betyg.
Och du gör förstås vad du måste när du tar lärarna i ”försvar” inför det ”skitkastande” som du upplever från programmet Klass 9A.

Min upplevelse är däremot att lärarkåren visst ska klandras. När de bemöter varje elev med respekt ska jag sluta klandra dem. När de visar sig som goda föredömen då ska jag sluta klandra dem. När de utför det de får lön för ska jag inte längre klandra dem.
Men så länge det finns lärare som hånar elever, hotar dem (till livet till och med), sätter eleverna obevakade att sköta sina egna lektioner, så länge tänker jag klandra dem.

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.” står det i Lgr 11, alltså den nya läroplanen. Det här är inga nyheter, så här det stått i flera läroplaner och det är ju inget konstigt med det. Om det inte var för att de här orden är fullkomligt bullshit! And bullshit it is! I skolan har man inga intentioner att anpassa något alls utöver eleverna. Elever som ska skärpa till sig oavsett ur deras förmåga att ”skärpa sig” ser ut. Det skulle vara trevligt att få en lärares definition av begreppet ”skärpa till sig”. Min tolkning av deras definition är att eleven ska sluta upp att vara sig själva och istället anpassa sig intill oigenkännlighet, först då är läraren beredd att anpassa sig.

”Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårig¬heter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.” står det i samma läroplan. Resurserna en skola har påverkar förstås det här i stor utsträckning men det gör faktiskt läraren också. I det här fallet är det inte eleven som ska anpassa sig, det är läraren som måste göra det. Jag säger inte att det är enkelt bara att det är nödvändigt om man vill leva upp till de krav som ställs på en som lärare. Men min erfarenhet är att det inte spelar någon som helst roll vilka svårigheter en elev har för skolan tänker ändå inte ta något särskilt ansvar för de eleverna. Det enda särskilda ansvar de tänker sig ta är att ställa än högre krav på elev och föräldrar. Jag vet inte hur många gånger jag och min son fått frågan hur vi tänker att han ska uppnå målen. I min enfald trodde jag att det var skolan och lärarnas ansvar och kompetens att tala om det.


* Fjelkner är ordförande i Lärarnas riksförbund.

9 kommentarer:

  1. Du är väl politiskt engagerad i din kommun hoppas jag! Med din kunskap och insikt. Rätt kvinna på rätt plats.

    SvaraRadera
  2. Gökis; Nej, jag har varit för tusen år sen.

    SvaraRadera
  3. Tack för stor go kram raring!

    SvaraRadera
  4. Det ligger mycket i det du säger. Alltför ofta har man mött oengagerade och okunniga lärare. Därmed inte sagt att alla är sådana men tillräckligt många för att det ska vara ett problem.

    SvaraRadera
  5. Frunatmaken; Sant! Med fem barn har jag mött enstaka fantastiska lärare, några helt ok samt en hel hoper stolpskott! De ville nog väl men förmådde inte bättre.

    SvaraRadera
  6. ...och så skyller man de allt lägre studieresultaten på eleverna...hm..vad kan det annars bero på...!! Några intelligensbefriade lösningar våra politiker kommer med är tex certifiering av lärarna (vad kommer att ingå i den certifieringen?) samt längre skoldagar...och det löste alla problem...vilken planet lever de på? inte våran i alla fall!!

    anonyma eva

    SvaraRadera
  7. Amonyma Eva; Näää men det är väl inte så många som lever på den planeten heller. Det är väl du och jag och några få till.

    SvaraRadera