torsdag 9 december 2010

Fullständigt vansinnig

Men nu jävlar hoppar det små gröna jävlar på hjärnbarken på mig!
Jag är så vansinnigt förbannad att jag nog får en hjärtattack snart.
Tårarna rinner, jag snorar och jag skulle vilja åka upp till sjukhuset och vråla i en megafon. Jag tror ta mig fan att de inte är kloka där uppe!

I tisdags satt jag och pratade med neurologen.
Jag: Jag utgår ifrån, med tanke på hur du uttrycker dig att du vet vad som är fel på mig.
Adam: Ja, du har MS.

Det går ju liksom inte att missuppfatta.

I dag fick jag kontakt med min läkare på vårdcentralen som under vårt samtal går in i min journal och läser högt. Och där står "att det inte går att påvisa MS"! Hon läste den här meningen flera gånger och jag blev bara mer och mer galen för varje gång jag hörde det. Det går ju heller inte att missuppfatta.

Avslutar så småningom samtalet med läkaren och ringer till avdelningen där jag var inlagd och är kort sagt upprörd. Får numret till Neurologavdelningen som givetvis har telefontid och inte just nu. Måste vänta till i morgon. Fatta den väntan.

Så ringer läkaren från vårdcentralen upp igen, och nu är plötsligt journalen uppdaterad och där står att patienten (=jag) inom kort ska kallas till mottagningen för nytt besök.

Jaha???? Om jag hade frågor tidigare är det liksom inget mot nu. Det är frågor upphöjt till tio! Det surrar femtiomiljoner funderingar i mitt huvud.
Men jag antar att provsvaren från Karolinska nu är hittade. Eller så tänker de göra nytt prov???

Ja inte fan vet jag, men ett vet jag och det är att den här hanteringen är omänsklig.
Jag är smått allergisk mot den här trenden att man ska känna sig kränkt i tid och otid och har sällan känt mig så. Men nu känner jag mig jävligt kränkt.

Varför i hela friden sa neurologen att jag har MS om man sen skriver i journalen att det inte går att påvisa?
Varför i hela friden sa han inte att det KUNDE vara MS?
För det sa han inte, han sa att jag har MS.
Och hur kan man leverera ett sånt besked och sen inte direkt följa upp med någon som frågar hur jag mår efter det beskedet? Han lämnde inte nåt utrymme för tveksamhet så det är helt jävla fantastiskt att ingen överhuvudtaget tog hand om mig där.
Och om mitt antagande om att de återfunnit provsvaren är riktigt....varför har ingen kontaktat mig? Varför nöjer de sig med att skriva in i journalen att jag inom kort ska kallas på nytt besök? Borde inte jag bli informerad?

Jävligt synd att vi som blir sjuka är människor av kött och ben och egen tankeförmåga. Det hade varit så mycket enklare om vi kunde ses helt och hållet som en icke-fungerande enhet av typen "trasig mobiltelefon" som skickas iväg för felsökning och eventuell reparation. Det är nämligen så jag upplever att jag blir hanterad. Och nu ligger jag på en jävla lagerhylla någonstans i väntan på att nån neurologtekniker får tid att undersöka mig närmare och föreslå reparation. Fan vet om försäkringen täcker och fan vet om det är värt att lösa ut mig eller helt enkelt skrota den här kärringen!

17 kommentarer:

  1. Stå på dig och var lite "bråkig"!
    Det brukar faktiskt jag vara, fast jag jobbar i vården.

    IKKE GI DEG!!!!!

    SvaraRadera
  2. Oslo; Uppmaningen behövs inte, jag är bråkig. Önskar bara att jag inte var så jävla arg och till i morgon måste jag ha lugnat ner mig. Annars blir man bara avfärdad som en jävla kärring, säkert i klimakteriet....

    Men nej, jag ger mig inte.

    SvaraRadera
  3. Fy f*n vad förbannad & ledsen jag blir för din skull, över att läsa detta, men jag är tyvärr inte förvånad alls!

    Rara lilla du, jag hoppas innerligt att du kommer fram till höga vederbörande på telefontiden imorgon och får ett antal av dina frågetecken uträtade!

    Ingen Pardon-Pang på rödbetan bara!

    SvaraRadera
  4. Efter nioårs kamp med dotterns whiplash ska det mycket till för att jag ska bli förvånad över sjukvården, men jag förstår din upprördhet och du har mina sympatier. Det positiva i det hela är väl att det kanske inte är ett faktum att du har MS. Önskar att jag slapp skriva kanske.

    Om du har en insomningstablett föreslår jag att du tar den till sänggåendet så att du får koppla av en stund i natt.

    SvaraRadera
  5. Ja du, man måste vara jävligt frisk för att orka med att vara sjuk. Många års erfarenhet av en sjuk mamma som jag stred för i alla herrans år, gör att jag tyvärr inte är ett dugg förvånad. Jag blev kallad klimakteriekärring och mer därtill, trots jag bråkade som mest i 25-30-årsåldern. Men, trots allt, det finns ljusglimtar, rena "änglar" också inom sjukvården. Vi träffade på många av dem också,och dem minns jag med glädje och tacksamhet.
    Stå på dig nu! Lycka till!
    Massor av kramar från
    Småländskan

    SvaraRadera
  6. Hmmm..
    Nu blir jag ledsen, verkligen ledsen.
    MEN, kan det vara så att journalen inte är uppdaterad hos din läkare på V.C?
    Eller att det är så att din läkare inte kan skriva annat än på det viset innan provsvaren är framme?
    Inte vet jag.
    Fast någonstans har ju någon gjort något fel.
    Eller flera.
    Usch, jag lider med dig.

    Vaddå bli kallad inom kort?
    Du måste ju få VETA och det å det snaraste.
    Alltså bli kallad i morgon.

    Kram

    SvaraRadera
  7. Ja du Tvilling! Ibland begriper man ingenting av vad som händer och helt klart är du illa behandlad. Jag säger bara en sak: PATIENTNÄMNDEN! De är till för fall som detta. Jag råkade på en otrevlig läkare i september och kände mig synnerligen illa bemött. Jag anmälde och utredning pågår. Kanske leder det inte till något men jag har gjort min röst hörd! Så här behandlar man inte folk! Basta!

    SvaraRadera
  8. Men vad ända in i glödheta helvetet!
    Man FÅR INTE behandla folk, allra minst min tvillingsyster, på det här viset.

    Jag kan tala om att neurologen ska vara JÄVLIGT glad att inte jag befinner mig i närheten.

    Markattan, ilsken som ett bi och farlig som en bisonoxe. Rödglödgad vrede!

    SvaraRadera
  9. Det här är ju alldeles vansinnigt och så här skall ingen patient bli bemött !
    Vad sjutton håller de på med ?
    Du är ju sjuk för sjutton och då är det vårdsveriges förbaskade skyldighet att se till att du får rätt diagnos och god vård.
    Det är väl det sista man kan säga att du har fått !!!
    Så ledsen för din skull.

    SvaraRadera
  10. På dom jävlarna!

    Gud jag blir vansinnig!!! MÅSTE man vara klok, stark, insiktsfull för att lämna över sig till landstinget!?

    Sorry jag hoppas verkligen att de har fel när det gäller din diagnos!

    Kram och allt!

    SvaraRadera
  11. Helt jävla vansinnigt! Alltså HEEEELT JÄVLA VANSINNIGT!

    Jag saknar ord tamejfan och dom ord som poppar upp är bara fula.

    Vad är det för samhälle vi lever i egentligen?

    SvaraRadera
  12. Nästan så var det för oss med, när mannen tappade känseln (ja du vet kanske, jag har skrivit det här förut)
    En manlig sköterska sa:
    -"Ja, vi vet inte vad det kan vara....det kan ju vara så mycket... tex. MS" Och såklart sätter man ju MS i huvet, åker hem och tänker "kanske MS"...två dagar senare träffar vi läkaren på avdelningen igen eftersom mannen fick permission. Vi frågar "vet ni något.... kan det vara MS"!?! Läkaren blev ursinnig, han ville veta vem som påstått något sånt utan bevis, och den manliga sköterskan fick komma in och och få en varning av läkaren.

    SvaraRadera
  13. Huuuur....kan sånt här få ske..????
    Är det någonstans man behöver klar, mycket tydlig och noggrann information så är det på sjukhus! Vid tunga besked så förväntar man sig också att man ska få stöd...men medkänslan har övergått i ett kallt omänskligt bemötande som är helt obegripbart.
    Jag hoppas verkligen att du får "upprättelse" och de ger dig all den tid du behöver nu!

    En liten fundering: Min vän som drabbades av MS påstod då att man måste ta två prov med viss tid emellan för att säkert kunna avgöra om det är MS!? Kan det ha någon inverkan på strulet?

    Kram
    Eva E

    SvaraRadera
  14. Fy faaan! Jag förstår VERKLIGEN att du känner dig kränkt.
    Ingen vågar stå upp och ta ansvar nuförtiden, eller i alla fall få, och de det drabbar är ju givetvis patienterna.
    Jag hoppas att du orkar löpa linan ut och få det du ha rätt till vad gäller bemötande och behandling.
    Tänker på dig!

    SvaraRadera
  15. Tack alla för fina, stöttande kommentarer. Jag har fått en läkartid på måndagmorgon hos neurologen som har hand om mitt fall. Men man får ligga på för att det ska hända något.

    Till Eva E; Två prov krävdes förr men inte nu, nu ställer man faktiskt diagnos "på en gång".

    SvaraRadera
  16. Ojojoj, tur du är en stark kvinna, ibland blir man bara stum av hur läkarna kan behandla sina patienter, man är ingen människa för vissa...

    Skickar lite extra styrka så du kan boxa på läkaren på måndag.

    KRAMAR från Lisbet

    SvaraRadera
  17. Lisbet: Jag håller på att sammanställa mina frågor och hoppas på att få svar på de flesta.
    Kram!

    SvaraRadera