Utskriven!
Magnetrönten visade;
0 stroke
0 hjärntumör
0 annat allvarligt
Ryggmärgsprovet; (som vi återkommer till) visar inget än, det tar en vecka att analysera det där tydligen. Det man letar efter, eller försöker utesluta, är borelia och nervinflammation.
Så, ok, det är ju väldigt skönt att få veta att det inte är en tumör som växer och gör mig domnad. Att jag skulle ha borelia vore en sensation eftersom jag inte haft något fästingbett. Men ok, konstigare saker har ju hänt. Nervinflammation då? Tja, jag har inte en aning men så kan det ju vara förstås. Vi får se om en vecka och det är väl ingen mening att spekulera men det gör jag ändå. Hur skulle jag kunna låta bli?
Blev alltså inlagd på en avdelning i går, på fel avdelning eftersom neurologen inte hade plats. Ganska snart skulle ett ryggmärgsprov tas och det är ju inte jätteroligt! En rejäl nål, ca 15 cm lång sticks in mellan utvalda kotor och ska förhoppningsvis inte träffa på något annat än ryggmärg. Läkaren som stack mig var enormt skicklig för det enda som kändes var när hon gick genom huden. Direkt efter sticket då de tog 5 rör, vilket tog sin lilla tid, utspelade sig en lätt surrealistisk scen då sköterskorna skulle komma fram till vilket rör som skulle skickas med vilket blodprov till Karolinska, Göteborg och till det lokala labbet. Hallå liksom, ni har en jävla pärm som beskriver hela förfarandet, hur svårt kan det vara?
Dagen i dag, inleddes med att en man stod vid min sängkant och slet av ett rejält plåster från min högra arm. Glad att jag slipper vakna så varje morgon. Han kunde snabbt konstatera att det inte var läge att ta ännu ett blodprov i det armvecket så hans brutala väckning var onödig. Han fick lov att ta sitt prov på handen och det gjorde betydligt mer ont än ryggmärgsprovet i går. Därefter var det dags för en alldeles vanlig röntgen av höft och bäcken. Den analysen går förmodligen till vårdcentralen eftersom det var läkaren där som remitterade mig till röntgen.
Sen var det dags för magnetröntgen och herrejävlar vad imponerad jag är. Vilket rymdäventyr i marin miljö!
Att lägga sig i den där apparaten fick mig att känna mig som om jag stod precis ovan maskin på en stor färja. En rytmiskt, dovt dunkande som vibrerade i både öron och kropp. Sen satte de igång själva röntgen och då förvandlades hela båtupplevelsen till ett rymdäventyr och jag väntade på ett kommando som "Beem her up!" Det smällde och slog som om någon avfyrade laservapen därinne i tunneln. (Nu har väl inte jag så våldsamt stor erfaranhet av avfyrade laserpickadoller men en eller annan film har man väl sett i sitt liv) En timme låg jag där medan hjärnan och nacken plåtades från alla möjliga håll. Fast jag beemades inte någonstans alls och som sagt, inga allvarliga brister hittades.
Sen fick jag alltså åka hem och ska på återbesök när provsvaren kommit. Sjukskriven helt och hållet i två veckor och på halvtid i två veckor till.
Trodde i min enfald att lägenheten hunnit bli översvämmad av blommor och choklad men det enda som mötte mig var en ofärdig kornblå tunika samt två kelsjuka kissar.
Så, nu har ni nästan hela historien och jag är fortfarande domnad från naveln och neråt. Dessutom domnar jag runt munnen men inte så pass att det påverkar mitt tal och det är ju en välsignelse för mig men kanske inte nödvändigtvis för Närbo.
Ja jag vet, tonen är raljant men inte fan är det här roligt och visst är jag orolig men det blir ju inte bättre för att jag sitter här och gnäller.
Nu är det er tur att översvämma mig med krya-på-mig-hälsningar och muntra rop om vilken fantastiskt tapper människa jag är!
Och så skulle jag ju knyta ihop det här med rubriken....hur tänkte jag??? Jo men när större delen av arsenalen är förbrukad så skickar man in de mer marina inslagen....och det är väl det som det är dags för nu. Skicka in flottan, hitta och oskadliggör fienden. Och NU kan ni påbörja översvämmandet!
Jeee, vad skönt att det inte var någon hjärntumör! Min mamma dog av det så det var det första jag tänkte på.
SvaraRaderaResten fick jag läsa lite slarvigt för jag får ont i ryggen bara jag hör ordet ryggmärgsprov. Jag har inte tagit något men en av mina döttrar, och det var en klåpare till läkare som inte lyckades trots att han försökte gång på gång. Till slut (typ tio stick senare) hämtade han en annan som fixade det på en gång.
Det var en skräckupplevelse!
Krya på dig!! Jag tycker du är helt fantastisk. Jag har själv legat i en sån där magnetgrej, det dånade som satan... och jag har lite fobi vad gäller instängd, så jag låg där och nynnade, blundade och låtsades att jag hörde den musiken jag önskat i lurarna. Nu vet jag att det bara blir bättre och bättre för dig, så ös på!!!
SvaraRaderaKramar om
/Småländskan
Nilla; Nej ingen hjärntumör tack och lov. Och hade den där läkaren hittat sin legitimation i reklamhögen????
SvaraRaderaSmåländskan; Tack, jag känner mig fantastisk ;-) Jag tyckte den där maskinen var avkopplande men jag har ju heller ingen fobi för små utrymmen.
Kram tillbaka.
Positiva besked... du är hemma och det är inget fel i "huvudsaken" ! Det är ju himla bra ! Nu vill vi höra att det inte är nå´t fel på resten av dig heller och att läkarvetenskapen hittar en enkel förklaring till dina domningar som lätt kan medicineras bort.
SvaraRaderaHåller tummar o tår för ett snabbt tillfrisknande !
Strandskatan; Tack men du, håll inte tårna, du som har så lätt att snava och ramla omkull! Och ja, det är gott att veta att det inte är nåt allvarligare fel på hjärnan (jajajaja....men ALLVARLIGARE alltså) men jag vill gärna veta vad som felar. Det värsta är att inte veta.
SvaraRaderaRymdäventyr i marin miljö?! Den beskrivningen har jag då aldrig hört förut :D
SvaraRaderaJag sällar mig till en i raden av önskningar om att du/dom hittar den där omtalade "bättringsvägen", var den nu än ligger!?
Och du, katterna måste ligga på topp mot både blommor och choklad, eller hur;)
Gökboet; Näst efter barnen, mina fina fina ungar och Närbo så är det kissarna...men choklad är ju inte fel det heller.
SvaraRaderaOch det finns en tid för allt, även för att för första gången höra om marina rymdäventyr.
Kan du det här med röntgen???
Men, va du är med om grejer... jag har ju missat hela sjukhusgrejen.
SvaraRaderaSynd, annars hade det givetvis väntat dig, choklad och blommor vid hemkomsten :))
Tur inte de hittade nåt konstigt, och de andra proverna kommmer att visa att du är en mycket frisk tvilling, det tror jag fullt och fast på :)
Kramen!
Pillargon; Tack det var snällt men helt frisk kan jag nog inte vara med tanke på min domnade nedre halva.
SvaraRaderaKram tillbaka.
Ja här svämmar det över fullständigt!
SvaraRaderaSvämma. Svämma.
Skönt att du är utsläppt och kan leva något sånär normalt. Se till att Närbo har vässat klorna så att han tar hand om dig ordentligt.
Kram!
Krya-på-dig-kramar kommer här! Hoppas innerligt att man fort kommer på vad som fattas dig och att du kan få behandling!
SvaraRaderaBra jobbat! Sätt igång med den där tunikan nu när du är frisk!
SvaraRaderaMannen min hade så där för ett eller två år sedan, han tappade känseln hela högersidan (tror jag det var) De hittade aldrig nåt och det försvann efter ett par månader helt, vissa dagar var det värre än andra. Jag hoppas du blir bra snart!Och att det inte blir långdraget!
SvaraRaderaSkööönt att höra att det inte är nåt av dom tre hemskheterna!
SvaraRaderaHoppas nu dom kan göra något åt det när dom får svar på proverna.
Kraaaaam!
Jag är sååå glad över att du är hemma igen!
SvaraRadera:)
Su är sååå tapper, så duktig, helt enormt fantastiskt rolig, intressant, kunnig, allmänbildad.
Du är bara bäst!
Krya på dig!
Kram
Su?
SvaraRaderaHmm..hela den här datorapparaten har fått fnatt.
Givetviiiiiiiiiiis ska det vara Du!
Asså..datorer.
Krya på dig ordentligt nu. Marinkåren sänds för övrigt inte in.
SvaraRaderaDe sänds ut... petigt... jag vet, men ändå
Alla; Tack för stöd och uppmuntran. Det värmer.
SvaraRaderaNemo; Petigt ja! Trots detta ska jag göra vad jag kan för att krya på mig. Tack för uppmuntran!
Men stackars! Det där låter fantastiskt otäckt. Och så gnäller jag...
SvaraRaderaHelt plötsligt känner jag mig mycket friskare. Hoppas att du också gör det snart.
Tjockisen; Var och en har nog av sitt....Ja hoppas också att jag snart är frisk men jag misströstar just nu.
SvaraRadera