Det visas så mycket dynga på teve att jag blir smått galen.
Ungdomar ska visa upp sina allra sämsta sidor inlåsta i hus eller utslängda i nåt strandparadis som Tylösand. Mammor som är ensamma ska fånga en prins, folk ska förnedras och röstas ut och jag vet inte vad. Och allt under devisen att det är sånt vi vill se. Tack, men nej tack!
Men alldels nyss har jag sett ett program på 9:an, The secret millinaire!
Det hela går ut på att en rik typ uppsöker ett samhälle, särdeles rikt på fattiga och utsatta. Där söker han/hon upp organisationer och människor som med små resurser försöker de som har det ännu sämre ställt. I kvällens avsnitt jobbade han som volontär på ett hospice, hos en organisation som tar tillvara mat som affärer skulle slänga och delade ut maten till de som har det svårt. Han sökte också upp en organisation som försöker hjälpa asylsökande. De har inga uppehållstillstånd och får därför inga bidrag och får heller inte arbeta. Många av dem lever på gatan som tiggare.
När en vecka gått ger milijonären pengar till de han fastnat för (givetvis de ställen man fått följa med på under programmet). I kväll fick matfolket 20 000 pund för att kunna köpa en minibuss, både för att transportera mat och för att åka på utflykter med barnen som aldrig kommer iväg någonstans.
Hospicet fick en slant för att kunna hjälpa ännu bättre och flyktinghjälpen fick pengar till sin verksamhet. Eftersom den här rikingen var i fastighetsbranschen fick de även hjälp med ett hus för att åtminstone några av de hemlösa skulle ha tak över huvudet.
Och jo, jag fattar att hela grejen är tillrättalagd men det struntar jag blankt i. Det är ju även de här förhatliga dumheterna som visas kväll efter kväll, om hemmafruar i lyxmiljö och fan och hans moster.
Att se glädjen hos dem som får hjälp ger mig hopp om mänskligheten. Solidaritet är inte ett dött begrepp.
Så, med det i minnet ska jag gå och lägga mig och sova gott, nu när jag återigen blir påmind om att det finns människor som hjälper och att det finns människor som vill väl.
Okej, det är bra att något vettigt görs. Jag har ändå svårt för upplägg där en rik typ flyter omkring och är good.
SvaraRaderaEn ny samhällsordning där alla har rätt till mat och tak över huvudet så att de inte behöver leva på rika människors nåder, är enda vägen framåt tycker jag.
Nilla; Naturligtvis har du rätt men innan vi är där är det bättre med rika typer som delar med sig än att utsatta inte får någon hjälp alls!
SvaraRaderaSolidaritet är ett begrepp att värna om. Det var i alla fall ett begrepp som jag växte upp med och förstod. I dag har det, tyvärr, kommit i skymundan för allt skräp som sköljs över oss. Lite svårt att värja sig faktiskt. Men, man får ju inte ge upp och liknande program som det du sett, ger mig hopp igen. Må vara att det är tillrättalagt. Men hellre det än inget. Så länge.
SvaraRaderaCina; Ja hellre det!
SvaraRaderaAntingen blir programmen på tv allt sämre eller också är man så gammal att man har sett det mesta och blivit blasé. Det är sällan något som känns nytt och fräscht. På Kunskapskanalen finns det ett och annat att inhämta.
SvaraRaderaCici; Ja det finns pärlor men de blir allt mer sällsynta.
SvaraRaderaHurra för bloggvärlden! Massa fina människor man kommer i kontakt med!
SvaraRaderaIdag har jag kramat din syster, hon var så skitfin i håret att jag blev alldeles matt av avundsjuka.
Varm kram till dig!
Oslo; Va? Var hon? Kul! Och ja, hon är fin, söstra mi!
SvaraRaderaOch nog är de ganska många, de som vill väl. Prolbemet är kanske att många inte vet hur ...:-)
SvaraRaderaMimmi