måndag 4 oktober 2010

Om att få spela en roll

I dag fick jag förmånen att följa med en vän och hennes son till ett möte med sonens rektor. Och på något vis tror jag att vi tillsammans nådde fram till rektorn. På något vis lyckades vi få honom att kantra lite i sin benhårda uppfattning om att grabben skulle gå i någon annan skola. På något magiskt vis lyckades vi röra hans hjärta. Inte så mycket att vi nu har en lösning men så pass mycket att han gått med på att fundera på om det inte finns fler vägar att gå.

Och att få vara med och kunna påverka, att visa en tonåring att det finns fler än morsan som bryr sig om...det är något av det bästa man kan göra.
Jag tror att något av det mest betydelsefulla för en människa är att kunna hjälpa någon annan. Att få spela en roll, i stort och smått.
Om så bara att följa med en förälder till ett sånt där möte på skolan, för sällan känner man sig så jävla liten som när ens barns tillkortakommanden ska diskuteras. Sällan känner man sig så misslyckad i sin föräldraroll.

Det är en förmån och jag är så lyckligt lottad som fick följa med. Och där ser man, om min egen sons skolgång inte var så framgångsrik så har den iallafall varit till nytta just i dag, för en annan kille som också vill ha en chans.

Och det var väl ett fint sätt att fira sitt 400:de inlägg på blogspot?

14 kommentarer:

  1. Ja, det var det!

    Föräldrar, vars barn har skolproblem, skulle behöva organisera sig för att stötta varandra på precis det här sättet.

    SvaraRadera
  2. Lycklig väninna som har en sådan god vän! Tänk vad det kan kunna påverka barnet i fråga och hans framtid.

    SvaraRadera
  3. Du "(o)hemska" tvilling, Gulle dig!

    SvaraRadera
  4. Vilken underbar människa du är :O)
    Tänk att ha förmånen att få ha en vän med sig, när livet är jobbigt!

    SvaraRadera
  5. Nilla; vi planerar just en sån sak.

    Cici; och jag är glad att ha henne till vän.

    Gökboet; tack, det var snällt sagt.

    Pillargon; man önskar att alla hade nån för man är så liiiiten när man sitter där.

    SvaraRadera
  6. Så rätt ! Tänk så viktigt det är att ha en vän , en medmänniska, någon som stöttar när det är tungt. När barn har det motigt är det underbart att någon slåss för dem mot de stora "väderkvarna" !
    Jag är övertygad om att det är en självklarhet för dig att alltid ställa upp !

    SvaraRadera
  7. Vad fint! Och vilken lycka för gossebarnet och mamman att ha dig med. Underbart att kunna göra skillnad. :-D

    SvaraRadera
  8. Tack alla för fina värmande ord men jag var ju inte ensam på mötet med skolan; mor och son bidrog i ännu högre grad än jag. Tillsammans kunde vi påverka en smula!

    SvaraRadera
  9. Du är bara så fantastisk! Känner igen allt du skriver om, har upplevt detsamma.
    /Småländskan

    SvaraRadera
  10. Grattis till 400 inlägg, och vilket härligt sätt att fira, tycker jag!

    Både jag och sonen är så glada och tacksamma för att du följde med igår. Du spelade verkligen roll och gjorde skillnad. :)

    Vilken tur att du finns!

    SvaraRadera
  11. Tänk att att få ha en vän som dig! För oftast står man ganska så ensam när det blåser kallt.

    SvaraRadera
  12. Återigen, tack alla för era fina ord, de gör mig stolt och glad. För mig värmer Någon särskilds ord allra, allra mest eftersom det är hennes son det gäller!
    Jag är glad om jag kan göra något i den här situationen och jag är smått mallig över förtroendet, särskilt från sonens sida!!!

    SvaraRadera
  13. Som sagt, man ska vara snäll.
    Och det var du nu ju!

    Markattan, som vet att du alltid är det

    SvaraRadera
  14. En jättefin firning tycker jag!
    Härlig läsning!

    SvaraRadera