Ett kornblått slösse – Replik

En bloggvän till mig, låt oss för enkelhets skull kalla honom Fasching, reste en gång i världen till fjärran östern i sitt arbete. Eftersom jag är en snäll människa gav jag honom i uppdrag att, i triumf, hemföra ett stycke kornblått slösse till mig. Något ska man ju liksom ha att ägna sig åt när arbetsuppgifterna är slut för dagen och dessutom var min idé att detta skulle hålla honom ifrån dåligheter såsom vin, kvinnor och sång, för att nämna några exempel.

Något kornblått slösse såg jag dock aldrig till och jag har i dag fått förklaringen till den saken. Människan vet helt enkelt inte vad ett kornblått slösse är för något.
Nu styr Fasching återigen kosan till de mer fjärran provinserna och ännu en gång uppmanade jag honom att införskaffa det hett åtrådda slösset, det kornblå ni vet.
Och som den vetgirige person han är, jodå, han läser Illustrerad vetenskap så det anser jag mig ha belägg för att säga, tog han nu och undersökte vad det är jag gett honom i uppgift att ta hem till mig.

Jag dristar mig till att citera ett kortare stycke ur Faschings berättelse. Han har hämtat det ur ”Ordbok öfver svenska allmogespråket”! Här finns för övrigt länk till hela det Faschingska inlägget för den som vill fördjupa sig i spörsmålet.

” Vet inte om ni ser, men definitionen på ett slösse är:

"Slösse 1: groft tygstycke, odugligt tygstycke, stort söndrigt skynke af vävnad".

Vad Den Hemska Tvillingen ska med ett odugligt tygstycke till tänker jag inte lägga mig i, antagligen vill vi inte ens veta det.

Men det var den andra betydelsen av slösse som jag fastnade för. Enligt samma ordbok betyder nämligen slösse också:

"Slösse 2: oblygt qvinnfolk, vårdslöst fruntimmer".

Nu har ju jag träffat denne tvilling en gång, och hur frestande det än är att uttala mig mig om huruvida denna beskrivning skulle kunna stämma in på henne eller ej så väljer jag nog att ligga lite lågt även här.”

Globetrottern och Singapore-resenären Fasching har här alldeles glömt bort, vilket visar sig i ovan citat, att språket över tid utvecklas och att en del ord till och med drabbas av betydelseförändring. I modern svenska betyder alltså slösse förvisso fortfarande ett tygstycke men alls icke groft, odugligt eller stort, söndrigt! Å nej, slösse är detsamma som en rejäl bit tyg, företrädesvis i finaste silke! Och det borde delinkventen känna till, särskilt som han har sina rötter i den, för textil framställning, så kända Rydalstrakten i Sjuhäradsbygden i Västergötland.

Den andra betydelsen som Fasching hänvisar till, den som han av någon outgrundlig anledning ”fastnade för”, skulle jag vilja hävda inte längre är i bruk. Måhända är jag en smula till åren kommen men så till den milda grad överårig och maskstungen att jag talar om kvinnor i dylika termer, det har jag ändå inte ännu blivit. Den betydelsen kan vi alltså slå helt och hållet ur hågen. Och var skulle han för övrigt kunna hitta ett kornblått, oblygt qvinnfolk? Det lär han inte göra ens om han så åker till månen. Och, frågar man sig, varför i hela friden skulle jag vilja ha ett vårdslöst, blåskimrande fruntimmer?

För den som nu läst Faschings inlägg, daterat till dagens datum och med rubriken ”Ett kornblått slösse” står det klart att han inte heller vet vad färgen kornblått är för något. Och det finner jag sällsamt underhållande om än något förvånande.
Han har redan bevisat sin okunskap i ämnet kornblåa slössen eftersom han först inför sin kommande resa bemödat sig med att råda bot på utbildningsbristen. Detta genom att söka information på det så kallade nätet i frågan om vad ett slösse är. Och att tanken aldrig slog honom att det lika väl skulle gå att få fram lite information om färgen kornblått, det är så osannolik, men ändock sant, att jag knappt finner ord för den försumligheten. För att vår vän inte längre ska leva i okunskap om slika väsentliga ting bifogar jag här en länk där mer information om färgen kornblå finns att insupa.


(Nej, Fasching, detta är inget kornblått slösse, det är kornblåa pärlor!)

Ja, när vi nu en gång för alla rett ut hur det förhålla sig med dagens, låt oss säga moderna, kornblå slössen så lutar jag mig tillbaka, lugn och trygg i förvissning över att Fasching under denna resa icke kommer att försumma sitt hedervärda uppdrag att hemföra det kornblå slösset.
Låt oss tro att ingen möda kommer att sparas på att lösa uppgiften. Låt oss se Fasching inträda i svenskt luftrum insvept i ett kornblått slösse!

Och redan här känner jag att ett präktigt, fyrfaldigt HURRA är på sin plats. Både för den syn som framträder inför mina, och till yttermera visso även inför mina läsares, inre ögon vid tanken på Hr Resenärens lekamen ”till tänderna” uppklädd i något så vackert som ett kornblått slösse och för att jag är så synnerligen nöjd med min utmärkta språkliga hantering i det inlägg ni just haft nöjet att fördriva en annars så trist stund med.

HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!