onsdag 10 november 2010

Repris nästan

Återigen översållad med knopp och nu har den börjat blomma. Gröna fingrar eller hälsosam vanskötsel?

Har der snöat eller har det snöat?

Svar ja! Så här ser det ut utanför mitt köksfönster. Drivan till höger på bild mäter sina modiga tre meter. Och, vill jag tillägga, det är inte just här stan har sin snödumpning. Det här är bara hopsamlat från den lilla parkeringen framför huset.

Hej mitt vinterland

Jag är inte ett dugg glad att se dig!
Hit the road!

tisdag 9 november 2010

Hej värken!

Ja men välkommen då, värken från helvetet. Förmodligen mitt syndiga leverne (käften!!!) som straffar mig. Inte för att jag är helt på det klara med vad det är för hiskeliga synder jag gjort mig skyldig till men nåt är det väl.

Varenda, och jag upprepar VARENDA (har ni antecknat det?) liten led samt ALLA stora gör ont!

Det är extremt synd om mig, bara så att ni vet.

Jag behöver omtanke, uppmärksamhet och glädje. Skicka det är ni rara!

måndag 8 november 2010

Inte ett ord...

...har jag sagt men jag har ingen större anledning att klaga på mina ungar!

Löfte

Jag lovar att icke skriva ett ord om programmet Ung och bortskämd!
Jag kommer att titta och jag kommer att bli fullständigt galen men jag ska inte blogga om saken.

Herre, ge mig styrka att kunna hålla detta löfte, please.

Jag fick en uppmaning

Jag flexade ut efter lunch i dag och åkte helt sonika hem! Vittjade brevlådan och fann ett högst oväntat paket. I paketet låg en uppmaning!




Ja, så klart har han tagit sitt uppdrag på fullaste allvar och köpt mig ett sånt här!



Tusen tack Fasching. Du klarade uppdraget med storartad träffsäkerhet, faktiskt över förväntan.
MVG på det!

Nu återstår att bestämma vad jag ska sy mig för snyggt. Tur att jag har en suverän symaskin, möjligen kommer jag upp till ett magert G i betyg på den uppgiften!

söndag 7 november 2010

Gubbslem!

Närbo envisas med att köpa Aftonbladet och jag envisas med att läsa skiten. De senaste dagarnas rubriker om kungens privatliv har inte intresserat mig nämnvärt. Jag bryr mig uppriktigt sagt inte om hur han roar sig. Jag bryr mig inte det minsta om i fall han varit otrogen.

Men

I söndagens (7/11)upplaga av Aftonbladet skriver Herman Lindqvist att "Vår monark har rätt till sitt privatliv". Hans eget angrepp på medias hantering av uppgifterna om kungen. Han skriver bland annat "En del skribenter menar att kungen, på grund av hans ärvda ämbete och roll som statschef, inte skulle ha rätt till ett privatliv. De menar att särskilt hans liv måste kunna granskas varje timme av dygnet. Detta är givetvis nys. Kungar, drottningar, ja till och med kronprinsessor, är människor de också med en människas behov av att då och då få leva och andas i en privat sfär."

Det är nog ingen som missunnar kungen att få vara privat, slänga av sig kronan för en stund och ha roligt ihop med sina kompisar. Varför skulle vi det?

Herr krönikören Lindqvist fortsätter "Förljugenheten och dubbelmoralen lyser i många av kommentarerna. Några påstår sig upprörda över de "överklassfasoner" som beskrivs i boken, som om det aldrig hänt att hederliga socialdemokrater ertappats med byxorna nere, aldrig förvirrat sig in på porrklubbar eller tagit med sig prostituerade till en lånad LO-lägenhet. De beteenden som kan kritiseras är mer typiska för män i allmänhet, än bundna till en viss klass. Förmodligen kommer författarna till boken nu efter sina femton minuter i rampljuset att dra sig tillbaka till den avloppsbrunn varifrån de kom, febrilt letande efter någon ny person att smutskasta och förnedra, för efter den så kallade Littorinaffären i somras har vi kommit in i en period i Sverige där det inte längre finns några spärrar, tabun, integritet eller hänsyn."

Och där utbrast jag "Gubbslem"!
För som sagt, jag struntar högaktningsfullt i vad kungen gör för att roa sig men om Lindqvist anser att det är ok att utnyttja tjejer som knappt är torra bakom öronen för att dessa herrar ska få det trevligt på sina fester så är han ett gubbslem. Hur i hela friden kan karln ta ord som spärrar, tabun, integritet och hänsyn i sin mun när han diskuterar boken om kungen och helt och hållet missa den brist på spärrar, överträdda tabun, skippad integritet och noll i visad hänsyn när det gäller tjejerna?

Det han säger i sin artikel är alltså att män, oavsett ställning i samhället beter sig så här och det ska man minsann inte hänga ut kungen för, för han står över sånt.
Då borde nog vår monark se till att behålla byxorna uppe och knäppta när han umgås med andra än sin fru. Men det är klart att om man anlitas för att lära kungabarnen om vår historia så är man väl rädd att bita den hand som föder en. Jag antar att Herman ställde upp gratis i de här lärargiggen men något har han väl fått och får för besväret.

Och, får jag tillägga, jag har ingen aning om vad som står i den där boken. Jag har ingen aning om kungen har lekt bollibompa med någon annan än dronningen. Föga känner jag till hans festvanor. Men OM det nu är sant så är det för det första osmakligt att folk håller sig med en syn på kvinnor och flickor att det bara är att ringa in dem för lite underhållning. Och för det andra är det inte ett dugg klädsamt att en hyfsat bildad karl som Lindqvist helt och hållet missar den delen i sin krönika utan endast riktar in sig på att kritisera författarna och artikelskribenterna.


Och detta var tvunget att skrivas, så till den milda grad att jag försummat både disken och att lägga in tvätten.

Hänt i sovrummet

Förra hösten renoverade jag mitt sovrum. Nu har jag fiffat och piffat lite mer. Snyggt va?

lördag 6 november 2010

Lördagsmys

Vi har ägnat dagen åt Ikea-besök och därpå följande ihopskruvande av två bokhyllor. Sen möblerade jag om lite i sovrummet och var iväg och slängde skräp.
Vi har varit på kyrkogården och tänt ljus och tänker ta oss en promenad dit efter middagen för att titta på hur fint det lyser överallt.

Men just nu har vi lite mys i schäslongen, jag och kissen Essi.

fredag 5 november 2010

- 13 till + 8

Där har vi Aftonbladets definition på polarkyla!
Men snälla nån, bara för att det inte längre funkar att sitta på uteserveringen bredvid redaktionen innebär det inte att det är polarkyla.

Lovande utsikter

Jag mötte Närbo strax efter 12 för hemfärd, vi jobbar halvdag i dag. Eller jag åtminstone, Närbo har beredskap.
Jag inbjöd emellertid till "chill i schäslongen" vilket Närbo tyckte lät bra dock med förbehållet att han "var tvungen att göra stötvisa insatser"!

Om ni inte hör ifrån mig på ett tag så vet ni vad jag sysslar med.

tisdag 2 november 2010

Sånt som gör gott

Det visas så mycket dynga på teve att jag blir smått galen.
Ungdomar ska visa upp sina allra sämsta sidor inlåsta i hus eller utslängda i nåt strandparadis som Tylösand. Mammor som är ensamma ska fånga en prins, folk ska förnedras och röstas ut och jag vet inte vad. Och allt under devisen att det är sånt vi vill se. Tack, men nej tack!

Men alldels nyss har jag sett ett program på 9:an, The secret millinaire!
Det hela går ut på att en rik typ uppsöker ett samhälle, särdeles rikt på fattiga och utsatta. Där söker han/hon upp organisationer och människor som med små resurser försöker de som har det ännu sämre ställt. I kvällens avsnitt jobbade han som volontär på ett hospice, hos en organisation som tar tillvara mat som affärer skulle slänga och delade ut maten till de som har det svårt. Han sökte också upp en organisation som försöker hjälpa asylsökande. De har inga uppehållstillstånd och får därför inga bidrag och får heller inte arbeta. Många av dem lever på gatan som tiggare.

När en vecka gått ger milijonären pengar till de han fastnat för (givetvis de ställen man fått följa med på under programmet). I kväll fick matfolket 20 000 pund för att kunna köpa en minibuss, både för att transportera mat och för att åka på utflykter med barnen som aldrig kommer iväg någonstans.
Hospicet fick en slant för att kunna hjälpa ännu bättre och flyktinghjälpen fick pengar till sin verksamhet. Eftersom den här rikingen var i fastighetsbranschen fick de även hjälp med ett hus för att åtminstone några av de hemlösa skulle ha tak över huvudet.

Och jo, jag fattar att hela grejen är tillrättalagd men det struntar jag blankt i. Det är ju även de här förhatliga dumheterna som visas kväll efter kväll, om hemmafruar i lyxmiljö och fan och hans moster.
Att se glädjen hos dem som får hjälp ger mig hopp om mänskligheten. Solidaritet är inte ett dött begrepp.

Så, med det i minnet ska jag gå och lägga mig och sova gott, nu när jag återigen blir påmind om att det finns människor som hjälper och att det finns människor som vill väl.

måndag 1 november 2010

Mitt sociala liv

Uppskattningsvis är 90% av mina mest förekommande sociala kontakter de som äger rum här och på andra bloggar. Så brukar jag förklara för de tveksamma varför jag bloggar. Och det är faktiskt sant. Jag ses nog som en väldigt social person som har lätt att få vänner och det är ju också sant. Men ju äldre jag blir desto svårare är det där för jag orkar inte riktigt. Jag behöver så mycket tid för mig själv.
Och då är ni helt perfekta! Tänk va, så många människor som gläds med mig när det går bra, så många som förstår min oro när det är tungt. Alla fina kommentarer och all omtanke som jag får och som jag hoppas att jag ger. Några har jag träffat i levande livet, någon kommer aldrig att kunna se ett kornblått slösse utan att tänka en galen tanke om mig. Själv kan jag inte torka av bordet utan att tänka på en särskild trasa. Kantareller är för evigt förknippade med pillargoner. Någon delar jag en påse ostbågar med och andra hjälper mig med renoveringstips. En fixar bilder och andra ger mig lästips!
Hur folk kan fnysa föraktfullt åt sånt begriper jag inte. För mig är ni alla, både nämnda och onämnda, så värdefulla och förknippade med stor värme! Tack för det och tack för att jag får vara en del av era liv och för att ni vill vara en del av mitt.

Jag tror att ni alla kan skriva under på hur mycket det är värt, både i glädje och i sorg.

Madonnan

Här står hon nu, den heliga och skyddar mig! Känns tryggt!

söndag 31 oktober 2010

On the road again

Nu åker vi hem, Närbo och jag! Trötta i fötterna men glada, nöjda och belåtna!

lördag 30 oktober 2010

På Gondolen

Ja, nu sitter vi här, Närbo, fina mellandotter och jag och dricker drinkar och leker societet. Det går bra, vi passar in fint!

Ta ta

fredag 29 oktober 2010

Madonnan och höften

Jag befinner mig i Stockholm för en helg med nöjen, shopping och alkoholsölande på Gondolen! Vi, Närbo och jag hade ärenden långt ner på Mäster Samuelsgatan, i princip vägg i vägg med min favoritbutik, alla kategorier! Så givetvis gick vi dit, till Antikt, gammalt & nytt, och vem stod där i skyltfönstret och väntade på mig? Jo, Madonnan själv! Hon ska flytta hem till mig, vi är båda, Madonna och jag, mycket lyckliga!

Lika nöjd är jag inte med min vänstra höft som värker nåt sannslöst! Jag har dessutom suttit tre timmar på en föreställning med Peter Carlsson och Blå grodorna på Scalateatern! I pausen var jag lika stel som majoriteten av publiken. Medelåldern låg på 65+ och ungefär så kände jag mig och såg förmodligen ut också när jag skulle ta mig ut till foajen!

Blåsan på ena tån kommer att göra morgondagens vandringar ännu mer smärtsamma! Fint!

Men trevlig helg på er.

torsdag 28 oktober 2010

Ett kornblått slösse – Replik

En bloggvän till mig, låt oss för enkelhets skull kalla honom Fasching, reste en gång i världen till fjärran östern i sitt arbete. Eftersom jag är en snäll människa gav jag honom i uppdrag att, i triumf, hemföra ett stycke kornblått slösse till mig. Något ska man ju liksom ha att ägna sig åt när arbetsuppgifterna är slut för dagen och dessutom var min idé att detta skulle hålla honom ifrån dåligheter såsom vin, kvinnor och sång, för att nämna några exempel.

Något kornblått slösse såg jag dock aldrig till och jag har i dag fått förklaringen till den saken. Människan vet helt enkelt inte vad ett kornblått slösse är för något.
Nu styr Fasching återigen kosan till de mer fjärran provinserna och ännu en gång uppmanade jag honom att införskaffa det hett åtrådda slösset, det kornblå ni vet.
Och som den vetgirige person han är, jodå, han läser Illustrerad vetenskap så det anser jag mig ha belägg för att säga, tog han nu och undersökte vad det är jag gett honom i uppgift att ta hem till mig.

Jag dristar mig till att citera ett kortare stycke ur Faschings berättelse. Han har hämtat det ur ”Ordbok öfver svenska allmogespråket”! Här finns för övrigt länk till hela det Faschingska inlägget för den som vill fördjupa sig i spörsmålet.

Vet inte om ni ser, men definitionen på ett slösse är:

"Slösse 1: groft tygstycke, odugligt tygstycke, stort söndrigt skynke af vävnad".

Vad Den Hemska Tvillingen ska med ett odugligt tygstycke till tänker jag inte lägga mig i, antagligen vill vi inte ens veta det.

Men det var den andra betydelsen av slösse som jag fastnade för. Enligt samma ordbok betyder nämligen slösse också:

"Slösse 2: oblygt qvinnfolk, vårdslöst fruntimmer".

Nu har ju jag träffat denne tvilling en gång, och hur frestande det än är att uttala mig mig om huruvida denna beskrivning skulle kunna stämma in på henne eller ej så väljer jag nog att ligga lite lågt även här.


Globetrottern och Singapore-resenären Fasching har här alldeles glömt bort, vilket visar sig i ovan citat, att språket över tid utvecklas och att en del ord till och med drabbas av betydelseförändring. I modern svenska betyder alltså slösse förvisso fortfarande ett tygstycke men alls icke groft, odugligt eller stort, söndrigt! Å nej, slösse är detsamma som en rejäl bit tyg, företrädesvis i finaste silke! Och det borde delinkventen känna till, särskilt som han har sina rötter i den, för textil framställning, så kända Rydalstrakten i Sjuhäradsbygden i Västergötland.

Den andra betydelsen som Fasching hänvisar till, den som han av någon outgrundlig anledning ”fastnade för”, skulle jag vilja hävda inte längre är i bruk. Måhända är jag en smula till åren kommen men så till den milda grad överårig och maskstungen att jag talar om kvinnor i dylika termer, det har jag ändå inte ännu blivit. Den betydelsen kan vi alltså slå helt och hållet ur hågen. Och var skulle han för övrigt kunna hitta ett kornblått, oblygt qvinnfolk? Det lär han inte göra ens om han så åker till månen. Och, frågar man sig, varför i hela friden skulle jag vilja ha ett vårdslöst, blåskimrande fruntimmer?

För den som nu läst Faschings inlägg, daterat till dagens datum och med rubriken ”Ett kornblått slösse” står det klart att han inte heller vet vad färgen kornblått är för något. Och det finner jag sällsamt underhållande om än något förvånande.
Han har redan bevisat sin okunskap i ämnet kornblåa slössen eftersom han först inför sin kommande resa bemödat sig med att råda bot på utbildningsbristen. Detta genom att söka information på det så kallade nätet i frågan om vad ett slösse är. Och att tanken aldrig slog honom att det lika väl skulle gå att få fram lite information om färgen kornblått, det är så osannolik, men ändock sant, att jag knappt finner ord för den försumligheten. För att vår vän inte längre ska leva i okunskap om slika väsentliga ting bifogar jag här en länk där mer information om färgen kornblå finns att insupa.


(Nej, Fasching, detta är inget kornblått slösse, det är kornblåa pärlor!)

Ja, när vi nu en gång för alla rett ut hur det förhålla sig med dagens, låt oss säga moderna, kornblå slössen så lutar jag mig tillbaka, lugn och trygg i förvissning över att Fasching under denna resa icke kommer att försumma sitt hedervärda uppdrag att hemföra det kornblå slösset.
Låt oss tro att ingen möda kommer att sparas på att lösa uppgiften. Låt oss se Fasching inträda i svenskt luftrum insvept i ett kornblått slösse!

Och redan här känner jag att ett präktigt, fyrfaldigt HURRA är på sin plats. Både för den syn som framträder inför mina, och till yttermera visso även inför mina läsares, inre ögon vid tanken på Hr Resenärens lekamen ”till tänderna” uppklädd i något så vackert som ett kornblått slösse och för att jag är så synnerligen nöjd med min utmärkta språkliga hantering i det inlägg ni just haft nöjet att fördriva en annars så trist stund med.

HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!

onsdag 27 oktober 2010

Åter

Vid halvtvå idag flög min yngste son in över svenskt luftrum och trampar nu åter fäderneslandets mark. Och gissa om han fryser efter två månader i Spaniens sol. Det har varit mellan 20 och 30 grader hela tiden.
Och gissa om moderns hjärta är varmt när ätteläggen återigen är hemma i den relativa tryggheten.

På fredag åker jag ner till Stockholm. Och på lördag träffar jag både sonen och mellandottern. Härligt ska det bli att se dem tillsammans igen.

Ordningen återställd sålunda!